Live

Yaeji
Way Out West, 11/8 – 2018

Publicerad: 13 augusti 2018 av Johanna Eliasson

7

En småregnig eftermiddag på Way Out West. Moodyman har precis blivit avbytt av eminenta multikonstnären Yaeji i det konstanta flödet av beats i sänkan på Dungenscenen. Här sluts en fin cirkel – Yaeji har nämligen omarbetat Drakes Passionfruit som bär samplingar från ett av Moodymans set.

Kathy Yaeji Lee fyller området med dansanta beats, om än lätt anonyma sådana till en början. Samtidigt ökar regnets intensitet, och suget ökar markant efter att få höra raingurl mixas fram. Men när Yaeji griper efter mikrofonen och släpper lös de pendlande syntvågorna från Guap är festen ett faktum. Hennes karaktäristiska röst manar fram jublet och allsången från publiken.

Ju längre fram i setet vi förs, desto mer gasar Yaeji på. Om publiken inte var varma i kläderna sedan tidigare är uppvärmningen nu klar, och Yaeji för oss vidare till huvuddelen. Med pulserande basgångar, agiterande syntar och hip hop-beats motar hon bort allt regnhumör. Hon driver fram hålrum i musiken som får en att längta efter att basen släpps lös och att ropa rakt ut när den väl frigörs. Ni vet, det där bekanta fenomenet när känslan som man får av musiken och slagen och helheten liksom svämmar över och alla på golvet nästan per automatik bifaller i hyllnigsrop. Det finns säkert en bra vetenskaplig förklaring till det där, men i Dungen känns det bara som Yaejis magi.

Yaeji spelar för det mesta med ett leende på läpparna, som om hon mest är road av att se hur publiken lyder hennes minsta vink. När Viers-sammarbetet Ichi dundrar ur högtalarna och alla sjunger med i mantrat håller hon upp sin hand som i en kunglig hälsning och en befallning samtidigt. Alla är med på noterna. Yaeji tar skiftena mellan koreanska och engelska precis så obesvärat som man kan förvänta sig av någon som skiftar mellan de båda språken ofta, men publiken verkar hänga med lika bra i svängarna som hon.

Tyngden tilltar allt mer under setet, och livet känns på topp när hon via en solklar övergång till slut spelar sin housedänga. Utloppet kommer när de där raderna bryter sig loss ur högtalarna: ”Make it rain girl, make it rain”. Publiken dansar och studsar som om vi var på hip hop-spelning och en moshpit snart skulle bryta ut. Alla sjunger sig potentiellt hesa. Yaeji skrattar med mellan raderna, och lyser som den enda solen vi behöver.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 155 [name] => Way Out West [slug] => way-out-west [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 156 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 482 [filter] => raw ) [1] => WP_Term Object ( [term_id] => 2607 [name] => Yaeji [slug] => yaeji [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 2608 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 2 [filter] => raw ) )