Yemi
Emmaboda, 28/7 – 2017

Yemi har etablerat sig som en artist som på sitt sätt sätter svensk musik på kartan med sitt frostiga framtidssound och unika angreppssätt på hiphop, framför allt med hyllade debutalbumet Neostockholm. På senare tid har han dessutom expanderat horisonterna genom att släppa material på engelska, vilket säkerligen kommer att ge honom en världsvid publik. När han kliver upp på Emmabodascenen efter tio minuters hype från den mycket energiska DJ:n känns det först som att hans artisteri kanske faktiskt är lite för stort för Sverige, men vi ska snart bli varse andra kollisioner.

Yemi drar igenom Neostockholms spår som Skiner, Filer och Gratulera när du ser mig, ibland med nästan sömlösa övergångar genom deras sammanhängande sound. Han får besök från AmberValent i 4U, och publiken sjunger med i Alien och Svart europé. Iklädd en solhatt, som han till skillnad från de allra flesta klär i helt utan att på något sätt se ut som om han egentligen hörde hemma hundra meter bort i ett sopbestrött camp, spottar han ord som ”dumstrut” och ”herre jösses”, och när många skulle kunna ta de orden i mun och låta klassiskt töntiga förvandlar rapparen orden till guld. Det Yemi rör vid blir till guld, men Emmabodapubliken kommer han aldrig riktigt fram att vidröra.

Yemis förutsättningar är inte idealiska för Emmaboda. Musiken och texterna är emotionella men ackompanjeras med beats som i livesammanhang är inbjudande dansanta. Det låter kanske som att det är en perfekt match för festivalen, men resulterar i stället i en krock när besökarna vill euforidansa och Yemi inte riktigt lyckas översätta musiken till sammanhanget. Flertalet spontana moshpits i publiken visar uppskattning för feststämningen, men tar fokus från Yemi själv som stundtals nästan inte får en syl i vädret på grund av okoncentration från publiken. När han premiärar en ny låt resulterar den låga igenkänningsfaktorn i att ett sorl stiger från publiken. Pumpande Fenix ger till sist både publiken och artisten vad de vill ha, och de går för första gången in i varandra. Det är först då det blir guld på riktigt.