Kavinsky
Roskildefestivalen, 5/7 – 2014

För nio år sedan drog den franska producenten Vincent Belorgeys, närmare känd som Kavinsky, musikkarriär igång då han blev signad av det franska indiebolaget Record Makers. Efter det har det bara gått uppåt och det kommersiella erkännandet kom 2011 när hans låt Nightcall bidrog till soundtracket för det amerikanska action-dramat Drive. Ikväll är det dags att se honom spela på Avalon-scenen som dagen innan gästats av bland andra Darkside och Future Islands.

Det är femton minuter över midnatt och den taggade publiken börjar bli rastlös när scenen inte äntras av fransmannen i tid. Det är bäcksvart ute och i samma veva som människorna runt om mig börjar fråga efter ett spelschema, lyses allt upp utav blåblinkande ljus, och nu kan festen börja.

Förutom att jag måste flytta mig för att de framför mig verkar tycka att det är viktigare att prata om någon äcklig maträtt de ätit, verkar alla taggade på denna uppvärmning inför det ultraurballade musikprojektet Major Lazer, grundat av Diplo, som spelar på den största scenen efter detta. Trots grym ljus- och 3D-show, rimlig ljudnivå och prestation verkar det ändå inte nå ut till alla, varför vet jag inte. Kanske är det att det är den näst sista dagen av festivalen? Detta hindrar dock inte mig och majoriteten av taggade själar från att dansa loss. Höjdpunkterna kommer när  The Weeknd-samarbetet Odd Look och Protovision spelas och man ser hur alla vaknar upp ur sin trans och börjar dansa som att det inte finns någon morgondag. Avslutningsvis droppar han tidigare nämnda Nightcall, som tveklöst får flest applåder och likt ett kollektiv glider vi in i en alldans. 

Att han sedan står och fiskar applåder inför en halvtunn publik är  väl kanske en del utav Kavinskys badboyimage men det resulterar inte i den stora vågen han kanske förväntat sig då jag och många med mig redan är på väg mot den ”riktiga” festen på Orange Stage.