Det finns två sätt att se på Thank You for Today – ett relativt positivt sådant och ett oerhört deprimerande. Death Cab for Cutie ska först och främst tillägnas en mindre eloge för att de lyckats skriva sin bästa skiva på tio år, för någonting annat vore en lögn. Ben Gibbard och kompani har blickat tillbaka på sin diskografi och påmints vad det egentligen var som folk uppskattade med bandet, och hittat vägen tillbaka till dess sanna kärna. Utan att vara i närheten av vare sig Transatlanticism eller Plans tar de ett steg tillbaka i rätt riktning. Men där finns samtidigt det dystra synsättet. När Death Cab for Cutie lyckas skriva sitt bästa material på tio år med en skiva som Thank You for Today, så handlar det snarare om hur låg ribban varit under dessa år.
Thank You for Today är precis vad Death Cab for Cutie gjort om och om igen på senare år, men med lite mer produktionsvärde och eftertanke. I Dreamt We Spoke Again, en av ledsinglarna, är en utmärkt manifestation av just den malande och utdragna indien som bandet baserat tre album för mycket på. Ingenting händer och ingenting känns – det bara är. Allt det som tyngde ned Codes & Keys och Kintsugi gör sig omedelbart påmint, och har spridit sig även till de resterande singlarna på skivan. Gold Rush kan omöjligt vara någonting annat än bandets själlösa försök att krysta fram någonting så hjärndött att den skjuter rakt upp i Billboard-listorna för den gråa massan, när de rotar fram gamla Scissor Sisters-körer som gör sig ännu sämre år 2018 än när de först kom ut för 14 år sedan. Autumn Love går in genom ena örat och ut genom det andra, och gör sig totalt ouppmärksammad i sitt kroniskt platta tillstånd som låt. Det är nästan värt att applådera hur ett band med så mycket genialitet i ryggmärgen kan lyckas skriva en låt som är mer vakuum än ljud.
Som en total antites mot singlarna så är resten av Thank You for Today det som får skivan att stå ut från Death Cab for Cuties senaste års diskografi. Summer Years bevisar att någonting vilt ändå brinner inuti bandets till synes trötta hjärtan och lägger sig i samma drivande klass som mathrockarna i Minus the Bear under deras mest konventionella stunder. Den passion och glöd som saknats hos Death Cab under de senaste åren väcks plötsligt på Northern Lights och You Moved Away – varför de inte satts som singlar och marknadsförts lika hårt som singlarna är ofattbart. Här når Death Cab for Cutie den perfekta kombinationen av mainstreamindie och klassisk emo, samma kombination som ansvarade för bandets framgång med Soul Meets Body och The New Year. Den borde kapitaliseras ännu hårdare på, nu när magin verkar ha funnit sin väg tillbaka till bandet.
I en naiv utopi är Thank You for Today en början på någonting nytt för Death Cab for Cutie. Det skulle kunna vara en nystart och en chans att hitta tillbaka till rötterna i större skala, men i den cynicism skapad av bandets svacka känns det snarare som en kvalitetsmässig engångsföreteelse. Det är en positiv överraskning att se dem så här pass välmående, men så länge de skriver låtar som Gold Rush och Autumn Love kommer skepsisen till dagens Death Cab for Cutie alltid att finnas kvar. Å andra sidan så är det låtar som Northern Lights som kommer få oss att lyssna på allting de kommer släppa under många år framöver.