Kwamie Liv
by:Larm, 4/3 – 2016

När Kwamie Liv förra året i direktsänding tolkade Kim Larsens gamla klassiker Pianomand stod hon för ett av fjolårets starkaste och mest gåshudsframkallande ögonblick. Total hängivelse var ledordet i den minst sagt avskalade versionen där man faktiskt skulle kunna höra en knappnål falla bakom hennes blottade stämband. Endast uppbackad av ett piano med rösten i centrum träder hennes hesa Lana Del Rey-minnande uttryck fram allra bäst. Helt i linje med hennes tidiga releaser som 5 Am och Higher, två låtar som bärs av nerven i hennes röst.

När hon intar by:Larm kastar hon oss ur detta ögonblick. Med en set-up som liknar det hos MØs eklektiska livespelningar försöker hon med hjälp av en trummis att omvandla sig själv till en klubbdrottning. Och det finns segment där hennes musik snuddar där, som i M.I.A.-klingande dancehalldängan Comin Thru eller eleganta Angel Haze-samarbetet Pleasure This Pain. Men när hennes främsta instrument är hennes stämband, ser det snarare ut som bambi på hal is när de karga trumslagen förgör de ögonblick som skulle kunna förpacka Kwamie Liv till en nonchalant popdiva.

Konserten blir snabbt en berg- och dalbana där det är tvära kast mellan klubbförsök och släpande ballader. Det senare är att föredra. Och i stunder som Higher och Lost in the Girl snuddar Kwamie Liv vid sin hajp – precis så förföriskt och elegant som det borde vara.