Uhørt
Liima
by:Larm, 3/3 – 2016
Publicerad: 4 mars 2016 av Filip Hiltmann
Liima betyder lim på finska, och är ett projekt bestående av danska Efterklang och finska Tatu Rönkkö. Tillsammans spelar de cineastisk pop rotad i elektroniska influenser, som ett Animal Collective med rötterna i postrock istället för psykpop. Debutalbumet som når butikerna i mitten av mars skrevs på fyra olika platser – Finland, Berlin, Istanbul och Madeira – med fyra veckor på varje plats. Varje sejour avslutades med en livespelning, där bandet framförde de nya låtarna framför en lokal publik. Albumet spelades sedan in under tre hektiska dagar i Berlin, där alla uttryck från de fyra låtskrivarsejourerna sattes ihop och förevigades på skiva.
På by:Larm är bandet ett av de mest erfarna, trots att de inte släppt ett album ännu. Lokalen, baren Uhørt, är trång men inte fullpackad trots medlemmarnas erfarna bakgrunder. På den lilla scenen står de fyra medlemmarna med ansiktena mot varandra, som i en kvadrat, något som inte hindrar sångaren Casper Clausen att nå ut till publiken med sin silkeslena sång och utstrålning. Hans gestikulerande känns på riktigt som en lika stor del av musiken som varje litet syntljud som framförs. Liimas musik känns hela tiden organisk, och det finns inte ett ljud som inte går att se medan det skapas. Likaså bygger hela uttrycket på en underbyggande rytm, kanske främst skapad av basisten Rasmus Stolberg och Tatu Rönkkö som spelar synttrumor. Att stå helt still till Liima är i stort sett en omöjlighet.
De låtar som hittills redan är släppta, 513 och Amerika, är kvällens höjdpunkter. Precis som med Animal Collective så krävs det tid för att uppfatta alla intrikata detaljer och musikaliska strukturer som ligger till grund för Liimas ljudbilder. Det händer så mycket att det krävs ett antal genomlyssningar innan Liimas musik kan uppfattas till fullo, även om det givetvis är fruktansvärt bra redan nu.
Trots den korta speltiden – nästan alla speltider på by:Larm ligger på en halvtimme – lyckas Liima lämna ett intryck som består. Det är inte Efterklang vi har sett, det är Liima – ett nytt, fräscht och alldeles unikt projekt. När jag vandrar tillbaka mot hotellet efter en kväll full av imponerande showcasespelningar är det inte Liss eller Whitney jag tänker på, utan det är Liima. Ett band som med största sannolikhet bara kommer vara bättre nästa gång jag ser dem.