Reverbdränkta pianon, svävande syntar, elektroniska beats, warpade vocals, popmusik på gränsen till R&B. Det låter väldigt 2015, med allt vad det innebär. Min Stora Sorg har släppt sin andra fullängdare, och låt oss först konstatera att det finns enstaka ljusglimtar här. Nära dej har ett techno-break som golvar lyssnaren till takten av snyggt cowbellspel, och Anso & Johanna fungerar väldigt väl med sin snygga och avskalade stråkproduktion. Det är musik i klass med tidigare medryckande singlar som Döda mig.
Vad den stora sorgen består i är däremot mer oklart. Det redogörs snarare för rätt banala händelseförlopp, som att se sitt ex på stan, att önska att det ska gå dåligt för sitt ex, hur bra det går för en själv medan det verkar gå åt helvete vad exet beträffar, och så vidare. Även: att känna sig ensam, att vilja ha sex med någon, att känna sig kär, att vara någons kompis. Det är ganska allmänmänskliga upplevelser helt enkelt, och det behöver ju inte vara fel.
Problemet är att medan det säkert finns rörande historier bakom de här låtarna så är beskrivningarna knapphändiga. Det känns så internt, som att vi lyssnare inte släpps in utan hålls på armlängds avstånd. Som att läsa en självbiografi utan personliga detaljer. Det är inte utlämnande, det är kryptiskt. D.L, en låt vars titel syftar på någons initialer och som uppenbart är tillägnad en viktig anhörig, är säkert jättefin för den personen, men för utomstående så räcker verken texten eller melodin till för att återskapa känslan som Min Stora Sorg sjunger om. Så är fallet för i princip alla låtar på albumet, i varierande grad. Det är sällan vare sig fyndigt, medryckande eller ens kaxigt. Vi lämnas med något som kan misstas för intimitet.
Min Stora Sorg ligger helt rätt i tiden, men det räddar inte albumet från att verka substanslöst. Vår/Sommar -16 lyckas inte förverkliga de storslagna ambitioner som tveklöst ligger inbäddade i musiken någonstans, men som förloras i översättningen från idé till genomförande. Det känns som musik gjord utan särskilt mycket eftertanke, vilket märks då Vår/Sommar -16 inte heller lämnar särskilt mycket eftersmak.