Stormzy
Roskilde, 1/7 – 2016

Dagar av campingliv och passerande förbi oändligt av olika camps och deras kreativa ljudanläggningar vittnar om många saker men kanske framförallt att:

– Låten Panda är ett virus som bör stoppas innan någon far illa.
– Grime-invasionen har intagit Roskilde.

Trots att det i högre utsträckning är Skepta (och en förskräcklig That’s Not Me-mashup) som hörs mellan tälten, så kommer Stormzy hack i häl. Södra Londons bästa problem intog under fredagkvällen ett regnigt Apollo för en ordentlig urladdning.

Det är svårt att inte överrumplas av den nya grime-stjärnans utstrålning, såväl på scen som i Snapchat-flödet. Den mörka rösten och fysiska storleken kombinerat med, vad som verkar vara, världens snällaste personlighet har gjort rapparen omåttligt populär hos en snabbt växande fanskara. Den hårda musiken varvas med genuint ödmjuka mellansnack om hur glad han är för att så många människor trängs framför hans scen. Och trots det stora misstaget att kalla scenens destination för ”Copenhagen” istället för Roskilde, som högt och gärna påpekades av de arga danskarna i pubiken, så är det en väldigt peppad publik som han står framför. En publik som växt avsevärt sedan han besökte just Köpenhamn och Pumpehuset för en klubbspelning förra hösten.

När Chipmunk-samarbetet Hear Dis dundrar ut över regnet så är showen igång på riktigt. Moshpit efter moshpit avlöser varandra ofta och gärna. Stormzys basiga röst skapar ett hårt och mäktigt flow som tillsammans med de plonkande grime-produktionerna bäddar för en stökig brittisk fest i leran. Rapparens till dagen största hit, Shut Up, skapar förvisso en grym allsång till den oemotståndliga Functions On The Low-samplen men kommer tyvärr inte upp i den förväntade energinivån i verserna. Hiten triumferas av tillika freestyle-släppet WickedSkengMan 4 och inte minst den kolossalt stökiga Know Me From. Under den sistnämnda låten skapas förmodligen den största moshpiten jag någonsin beskådat där större delar av den leriga gräsmattan framför Apollo skriker tom innan droppet skapar kvällens i särklass största urladdning. Om inte den stunden var definitionen av rapparens favoritord ”merky” så vet jag inte vad som är.

Rapparen kommer stundtals upp i fantastisk nivå där hans barbröstade uppenbarelse känns storslagen i det ösande regnet. Tyvärr så rymmer inte katalogen ännu en lägstanivå som är fullt lika storslagen men det är tydligt att vi har bevittnat ett rappare som inte bara fått sitt riktiga erkännande inom grime-scenen, utan även i det stora hela som artist. Grime-tåget fortsätter i sommar ta över stora delar av de europeiska festivalerna och det är vi glada för.