I en intervju sade den svenske houseproducenten Axel Boman att hans främsta inspirationskällor bland annat var den excentriska popmusikern John Maus, Kyle Hall från technons Detroit och David Bowie. Hade man enbart kollat på dessa influenser hade det varit svårt att gissa vilken sorts musik Boman faktiskt skapar, och ännu mindre hur det skulle låta. Efter att ha hört Family Vacation kan man åtminstone gissa hur allt hänger ihop.
Skivan inleds med I Can’t Find It som med vågliknande ljuddesign och skimrande pianodelar i princip är en loungelåt de första tre minuterna. När den senare slutar står den i princip kvar på samma plats den började på, men under tiden har Axel Boman hållt ljudbilden konstant intressant, med ett beat som aldrig tycks stå stilla och samplingar som sköljer in över låten. Fantastic Piano, som släpptes innan albumet, är en låt byggt kring en pianosampling med en högst passande titel. Låten är med dess smådetaljer som virveltrummor, fågelkvitter och elektroniska oljud en förhållandevis episk historia som visar på Bomans skickliga ljudproduktion.
Family Vacation är i grund och botten en deep house-platta. Men det är också så mycket mer än så – Axel Boman visar upp elektronisk musiks förmåga att uttrycka känslor. Genom albumets 13 spår visar Boman upp 13 olika känslolägen som känns djupt humana trots den elektroniska kompositionen. Detta står i kontrast till, säg, Actress som skapar snarlik musik – men när Bomans musik förmedlar mänskliga känslor så skickar Actress vidare en robots digitala moralkompass.
Axel Boman är en man av idéer. Oavsett om idéen är att göra en houselåt av vad som låter som latinamerikansk musik (Bottoms Up), upprepa banala textrader (No Sweden) eller choppa upp en soullåt (Let’s Get Nervous) – så uppnår Boman ett intressant resultat. Han visar på en enastående fingertoppskänsla – när något överraskande element dyker upp i en låt blir reaktionen först ”hur tänkte han här?”, för att sedan övergå till ”jaha, han tänkte så här!”. Family Vacation är, för att vara nedskalad housemusik, ett ovanligt spännande album och en välbehövlig energiboost till den svenska elektroniska musikscenen.
Hur kan John Maus, Kyle Hall och David Bowie appliceras på Family Vacation, då? John Maus delar fascinationen för analoga synthljud och kraften i simpla melodier, Kyle Hall skapar också housemusik fylld till bredden med intressanta idéer och Bowie… ja, jag vet inte. Men Axel Bomans musik handlar inte om vad som influerat den – utan vad den kommer att influera.