Att sälja sin själ till ett band Vår redaktör och fotograf Kiia Valavaara skriver om sin relation till Joakim Bergs andra album – Framtiden som aldrig blev av. Jag hörde Land igår på P3 på vägen hem från jobbet och jag tror att mitt hjärta stannade i minst två minuter. En nära döden-upplevelse mitt i det vackra skånska försommarlandskapet bland blommande raps… av Kiia Valavaara
FESTIVALDÖDEN: Sverige brukade bygga framtiden – nu bokar vi bara samma artister Jag scrollar in på ännu en svensk festivals hemsida. Jag har sett affischen förut. Inte exakt den här affischen. Men nästan. Samma huvudakter. Samma mellanskikt. Samma namn som spelade i grannstaden förra veckan och som ska spela i nästa stad veckan därpå. Det är inte längre en lineup. Det är ett turnéschema. Svenska festivaler säger… av Niklas Kristiansen
Roc Boyz har äntligen väckt en reaktion – av helt fel anledning Jag ska erkänna att jag är trött på Roc Boyz. Inte för att jag någonsin varit särskilt pigg på den norska, kritvita hiphop-trion bestående av tre 20-åringar, men ändå. Inte bara efter helgens rapportering från Brännbollsyran, utan generellt. Det känns som att de senaste åren har varit en enda lång påminnelse om att man tydligen… av Redaktionen @ Festivalrykten
“När vi gräver guld i USA” förstörde svenska VM-låtar för alltid VM är inte bara fotboll; det är en känsla, ett tillstånd. Det handlar om plastflaggor som fladdrar i en entusiasm vi lånat, öl som plötsligt smakar bättre än vanligt, och låtar som försöker fånga hela länder på tre och en halv minut. I år har vi återigen hamnat i den gamla svenska traditionen av att… av Niklas Kristiansen
Ulf Kristersson älskar Kent – men dödar nästa generation svenska band ABBA. Kent. Max Martin. Lykke Li. Viagra Boys. Europe. Ghost. Det är artistnamn och producenter som svenska politiker gärna slänger sig med när de vill påminna världen om att Sverige är en musikstormakt. Men samtidigt pågår en nedmontering av exakt den verklighet som gjorde allt detta möjligt. För svensk musikexport börjar inte i en styrelserapport… av Filip Beijer
En trubadur i tunnelbanan blev för mycket för Sverige En ensam musiker, William Sundman Sääf, kliver ner i Stockholms tunnelbana med en gitarr. Hans mål? Några minuter av levande musik, mitt i vardagens flöde. Han stoppas innan han hunnit spela en ton. Inte för att någon klagat.Inte för att situationen varit farlig.Utan för att reglerna säger så. Det är svårt att hitta en tydligare… av Niklas Kristiansen
Det är inte Robyn som är passé, det är cynismen Det finns något nästan rörande i hur förutsägbart det har blivit. Så fort Robyn sjunger om något som faktiskt betyder något kliver kulturkritiken fram och avfärdar det: “2010-tal”, “bikt”, “manipulation”. Som om de just avslöjat ett trick, när de i själva verket bara upprepar det alla redan hört. I Expressens krönika staplas referenserna upp med… av Niklas Kristiansen
Krönika: Fattar ni vilken guldgruva vi har på andra sidan sundet?! Det finns festivaler som bokar artister. Tjuvjakt, Joakim Lundell och Anis Don Demina i alla ära. Och så finns det festivaler som bokar framtiden. Roskilde är en sådan festival. För oss svenskar är den dessutom nästan provocerande nära. En Öresundsbro bort ligger ett kulturellt epicentrum som år efter år fortsätter att visa hur en stor… av Filip Beijer
Joakim Bergs nya låt är en vattendelare: ”Var det här allt?” Natten till fredag släppte Jocke Berg sin nya singel “Över” — och som alltid när rösten bakom Kent rör på sig uppstår ett märkligt mellanläge av vördnad och granskning. Under dagen har fansen hunnit lyssna, känna efter och formulera sig. På sociala medier är gensvaret högljutt: vissa hyllar återkomsten, andra uttrycker besvikelse. Recensionerna landar någonstans… av Filip Beijer
Kallipolis – 7 år och 83 följare på Spotify senare: bandet du aldrig hört, som slår igenom långsamt Den här artikeln är en gästkrönika. Åsikterna i den här texten är skribentens egna. Vill du skriva en gästkrönika för festivalrykten.se? Hör av dig till [email protected]. Krönikör: Martin Lindberg, Kallipolis Efter att ha lyckats få till en bandhelg i maj 2025 – den tredje sedan oktober 2020 – och nu äntligen skapat tre låtar som… av Redaktionen @ Festivalrykten
Krönika: Min gamla akustiska gitarr är viktigare än någonsin Berlin är svinkallt och jag får min nya jacka på måndag. Så jag bestämde mig för att ägna helgen åt lite egentid. För mig betyder det oftast otaliga timmar med min akustiska gitarr, trevande låtidéer och ett evigt försök att få det att låta okej trots minimala inspelningsmöjligheter. Någonstans mellan kaffekopp tre och fyra kommer… av Filip Beijer
Krönika: Mello med AI? SVT saknar modet att stå för mänsklig musik Festivalryktens Niklas Kristiansen funderar över Melodifestivalens besked om att inte utesluta AI. ’Melodifestivalen närmar sig, och i en intervju med Nöjesbladet idag så kom beskedet att SVT inte stänger dörren för AI i Mello 2026 – så länge artisten sjunger live på scen. Ett besked som vid första anblick kan låta pragmatiskt och framtidsorienterat, men som… av Niklas Kristiansen