SI EVOL: “Vi vill skapa musik som folk kan upptäcka om 10 år”

SI EVOL har det senaste året nått en allt bredare publik. Duon, Malte Höglund och Peteris Strante, har med sin mjuka framtoning och sitt direkta tilltal hittat en egen fåra i svenskt musikliv. Idag släpper de sitt tredje album, “New Life”, och den här gången började det med att de skrev klart låtarna på gitarr och piano innan de gick in i studion. Det märks både i hur skivan låter och i hur den har växt fram. Vi pratade om att bygga en värld, om tidlös musik och om vad som händer när man ska spela nya låtar live för första gången.

Det här är ert tredje album. Vad skiljer “New Life” från de två tidigare?

Peteris: Med de två första jobbade vi på ett annat sätt. Vi sågs, jobbade ihop, det blev rätt nice och så släppte vi det inom max en månad. Med “New Life”, som vi började på förra hösten, la vi två–tre månader på att försöka bygga ihop någon sorts värld. Vi skrev väldigt mycket av musiken med gitarr och sång i rummet, jammade, och nästan allt försökte vi få klart innan vi gick till inspelning.

Malte: Vi ville utveckla låtskrivandet, hitta nya nyanser. På de första skivorna var det många återkommande ord som vi använde, så nu ville vi bryta oss loss lite, utmana oss själva och snäppa upp både kvaliteten och uttrycket. Annars är det samma studio och ungefär samma soniska bild. Några spår är lite mer rockiga, nästan akustisk rock, men i grunden har fokus legat på låtarna.

Varför just “New Life”? Vad är det som är nytt, för er som duo eller som människor?

Peteris: Tidigare skrev vi alltid om något vi precis hade gått igenom, någon hjärtekross till exempel, och då handlade låten om det i stunden. Nu har vi jobbat ihop längre, känner varandra och har varit med om en massa saker. De gamla låtarna är förflutna, vi återblickar och tänker “fan vad annorlunda det känns nu”. Så nu berättar man bara om det nya livet.

Malte: Ett tema som återkommer är att vi är lite sökande. Konceptet nytt liv, det klassiska med att det är grönare på andra sidan, att hitta sin plats. Det kändes som ett passande namn för att summera den här samlingen låtar.

Peteris: Lyssnar man på låten “New Life” handlar den om just det. Det kommer med en kostnad. Nu är vi här, man önskar sig ett nytt liv, men det är inte helt smärtfritt. En förändring kan ibland vara jättechill, men inte alltid.

Ni refererar till Paul Simon, Van Morrison och Nick Drake. Vad fascinerar er i deras musik?

Malte: Vi har en kärlek till musiken från sent 60-tal och 70-tal, de amerikanska folk-pop-banden som vi båda gillar. Det är äkta musik. Ljudbilden, värmen och texterna är typiska för den eran, och inspelningsteknikerna ger en enorm värme. Vi fascineras av låtskrivandet och tidlösheten. Det är en genre som står oss väldigt nära.

Peteris: Vi heter ju Love Is baklänges, och vi vill gärna gå inåt, reflektera, förlåta och förstå, skicka tillbaka mycket kärlek. Hippie-70-tal, där finns mycket fint. Vi vill visa mer sårbarhet, som kanske saknas i Sverige. Det handlar om att mötas mer i stället för att segregeras mer och mer. Men mer än så kan jag inte säga.

Er musik beskrivs som svår att placera i tid och rum. Är det något ni strävar efter?

Malte: Ja, tidlös musik vill vi skapa. Det är det som är så fint med att göra musik på instrument. Vi använder inte trender eller trendiga ljud, utan akustisk gitarr, ibland piano, pads. På den här skivan är det till stor del traditionella instrument, och därför blir det tidlöst. Det är medvetet, vi vill göra musik som folk kan upptäcka om tio år. Eller för 40 år sedan. I framtiden vill vi förnya oss och experimentera, så man vet inte vilket ljud som kommer in, men på den här skivan var det ett medvetet val att låta det andas och vara organiskt.

På svenska inspireras jag av atmosfäriska, lite spaceade låtar och moderna texter: Avicii, Laleh, Maggio, Linnros, Håkan. Starka bilder, genuina texter, energiladdat. Allt man hör formar en undermedvetet. För mig är det nog Ted Gärdestad och Kjell Höglund, de hade sin egen grej. En dag skulle man vilja naila en sådan låt.

Ni har nått en allt bredare publik det senaste året. Har det förändrat hur ni skriver?

Peteris: Låtskrivandet är inte bara ett jobb, det är en passion som man sitter med nästan varje dag. Man tänker alltid “wow, hur skriver folk så bra texter?”. Man måste utforska sig själv och skriva mer, de flesta som skriver bra låtar har skrivit många. Så det är bara att fortsätta. Vi har kanske kört samma språk mycket nu, så vi vill testa en annan väg. Allt blir ändå utifrån oss till slut.

Malte: Hur många lyssnare vi har påverkar inte hur vi skriver. Vi tänker inte “nu ska vi göra en kommersiell radiolåt”. Inspirationen kommer från oss, inte från publiken, och vi går i samma spår som från början.

Hur tar ni låtarna ut på scen, och vad hoppas ni att lyssnaren känner efter albumet?

Malte: I onsdags hade vi vår första spelning på Haymarket. Vi spelade tre låtar från nya skivan, två av dem för första gången. Vi har inte hunnit repa så mycket, så det är fortfarande en liten utmaning att hitta rätt känsla när man spelar dem live. Det behöver finslipas. Folk säger att det är hjärtvärmande, och vi hoppas att vi kommer till en punkt där publiken kommer tillbaka till låtarna. Det spelar ingen roll om vi nailar dem helt perfekt. Man vill att folk ska ta in dem när vi kör dem.