Joey Bada$$
Bråvalla, 25/6 – 2015

Jo-Vaughn Virginie Scott är född 1995, han är jämlik med större delen av den publik som möter honom på en av festivalens större scener. Han är en gigant som redan deklarerat att han är framtiden, något fel på självförtroendet är det inte hos den talangfulle rapparen som redan för tre år sedan pekades ut som ”the next big thing” i hiphop-sfären. Sakta men säkert har Joey Bada$$ också tagit ytterligare kliv i karriären, detta trots det numera är en djungel av hungriga musiker där ute. Och även om Paper Trail$ fyller ut scenen till bredden inför en publik som går bärsärk, blir det tydligt att scenen i dagsläget är för stor även för en Bada$$.

Tidigare i år landade det efterlängtade debutalbumet B4.DA.$$ som närmast är en studie av 90-talet. När hans omgivning spår framtiden väljer Joey istället att följa Nas fotspår genom New York (de väljer dock olika vägar, den ena från Queens, den andra från Brooklyn). I sann östkustanda är det melankolin och de bastunga partierna som lämnar största avtryck, när Joey inte flaxar runt på scen, stundvis tillsammans med kompanjonen Nick Caution.

Framför allt blir det tydligt att han och publiken är ett, det spelar ingen roll vilken scen han står på, var han befinner sig, med sig har han New York och det är precis vad publiken älskar. Men Bråvalla är inte New York och när den unge rapparen ber publiken om weed utan några framgångar vaknar vi upp från de ruffiga bakgator som etsat sig fast på näthinnan.

För att elda upp en redan glödande tillställning häller han på lite extra tändvätska. Moshpiten till Niggas in Paris är som ett upplopp, en bättre start hade vi knappast kunnat fått.