Festival
Peace & Love – Lördag
Publicerad: 4 juli 2010 av Magnus Olsson
Hästpojken 4.0 / 5.0
Spelningen från Siesta har etsat sig fast på näthinnan, och sedan dess har de lite äldre punkigare låtarna spelats flitigt här hos mig. Skulle de kunna leverera ännu en sådan där spelning ? Visst gör de det. Martin Eliasson är lika självsäker nu som då. Cancerkropp och Lena 60 må vara vackra, men de rår inte på den oslagbara finalen innehållande Från Där Jag Ropar och Caligula. Än en gång visar Hästpojken vilket fantastiskt liveband de är.
Mando Diao 3.5 / 5.0
Borlänges stolthet kliver upp på stora scenen inför ett rätt stort publikhav. Något otippat är det gäng koreanska flickor allra längst fram som rest från sydkorea för att få se sina stora idoler, Mando Diao. För visst är Mando Diao idoler, för tusentals ungdomar, inte minst i Borlänge. Och vart passar bättre att se dem än på hemmaplan ? Redan i andra låten drämmer de till med God Knows, och festen är ett faktum. Men jag tycker inte det känns lika spännande längre. Kanske beror det på att jag inte är 16 år längre, och att jag sett dem för många gånger samt att jag blivit mer kritiskt. Det är fortfarande en bra spelning, även om det inte är någon som kommer gå till historien. Men visst bättre publik får de nog inte i Sverige.
Markus Krunegård 4.0/ 5.0
Norköpings prinsen bjuder upp till fest för popsnören, det är poppärlor åt folket. Tyvärr ser jag inte hela spelningen men det jag såg och hörde var mycket bra, jag var nämligen tvungen att ta mig till Shout Out Louds spelning. Krunegård var på toppen humör, och publikens respons är ungefär som en kärleksförklaring.
Shout Out Louds 4.0 / 5.0
Mörkret har fallit. Borlänge inväntar Jay-Z, men först svensk indie. Kritikerrosade albumet Work mixas med låtar från Our ill wills och Howl Howl Howl Gaff Gaff. Den snyggatse backdropen för dagen, och dagens mest välklädda band gör entre inför en växande skara. 199 ryker av direkt, sedan blir det som en fin choldask, pralin efter pralin. Fall Hard möter publikens jubel, men vackrast denna sommarnatt är Impossible.
Jay-Z 5.0 / 5.0
Mannen, myten och legenden, som kom sågs och segrade i Borlänge. Slagfältet var erövrat, han vann publikens kärlek från första sekund och höll ett grepp stadigare än vi någonsin kunnat ana. För en stund känns det som att jag är på Coachella där jag såg Jay-Z uppträda för över 50 000 personer. Jag nyper mig i armen och inser att jag är i Borlänge med 35 000 i publiken. Inte illa pinkat. Och visst var det lika magiskt denna gång som på Coachella. Då vill jag även påpeka att jag inte är något större fan utav hiphop, men Jay-Z är en entertainer av högsta kvalité.
Imorgon kommer det upp 4 recensioner – Kent – Mary Onettes – Miike Snow och Jay-Z.



