The Japanese House – Way Out West, 8/8 – 2019 Bananpiren kan vara ett fantastiskt spelställe med rätt förutsättningar. Techno, hiphop och punk går oftast hem väl i den karga, neondränkta industrihamnen, men ibland blir matchningen mellan lokal och artist mindre bra. Exempelvis när stjärnskottet Tirzah intar Panama-scenen med sin minimala soul, och känns helt malplacerad bland en snackig publik och ljudläckage från scenerna i… av Jonathan Bonn
Connan Mockasin – Way Out West, 8/8 – 2019 Att bevittna Connan Mockasin live är som att befinna sig i en sexdröm. Det är skumt och stundtals också på snudd till obehagligt, men ändå vill du inte därifrån. Han påstod i en intervju 2013 att han inte lyssnat på någon annans än sin egen musik på tio år, och nattens mycket speciella spelning på… av Malcolm Jeppsson
James Blake – Way Out West, 8/8 – 2019 Att vara James Blake är nog inte alltid så lätt. Hans musik rör sig i ett mellanläge, där det minimalistiska med all sin charm riskerar att bli för tråkigt, men också där det ösiga riskerar att underminera känslan av tyngd och djup. Tro dock inte att det hindrar honom från att leverera en magisk show… av Malcolm Jeppsson
Blood Orange – Way Out West, 8/8 – 2019 Blood Oranges artisteri tycks bestå av en serie olika komponenter. Det är svårt att pricka in den musik han gör med endast en genre – och särskilt när hans samarbetspartners ständigt skiftar. Det är en stor del i varför engelsmannens musik känns ständigt fräsch och nyskapande, trots att den egentligen aldrig utforskar så stor musikalisk… av Freja Wehrling
IDLES – Way Out West, 8/8 – 2019 Vid första anblick verkar IDLES nog betydligt mer skrämmande än vad de är. Fem arga män som spelar råbarkad punk känns inte som det optimala upplägget för ett kramkalas, men IDLES är inte heller vilket punkband som helst. När de äntrar Linnétältet som andra akt på torsdagseftermiddagen är stämningen allt annat än aggressiv, men trots… av Jonathan Bonn
The Cure – Roskilde, 6/7 – 2019 En spelning med The Cure är svår att sammanfatta, även när det rör sig om en ovanligt kort Cure-spelning – två och en halv timme, eller 27 låtar. Då är det talande att de flesta inte verkar vilja att spelningen ska ta slut. Efter den obligatoriska chocken som det innebär att bevittna Robert Smiths styling… av Erik Blohmé
DJ Koze – Roskilde, 6/7 – 2019 Festivalens sista DJ är inte bara en av de äldsta – det är också den bästa. 47-åriga DJ Koze omvandlar Roskildes sista hjärtslag till pumpande livsglädje. Tysken etablerade sig i mitten av 90-talet men det är med det senaste decenniet som han på allvar börjat få uppmärksamhet för sina eklektiska utgivningar. På fjolårets studioalbum, karriärens tredje,… av David Winsnes
Converge – Roskilde, 6/7 – 2019 Hardcorescenen har verkligen lurat boomergenerationen. Musikrörelsen som av icke-insatta lätt förväxlas med, exempelvis, den hedonistiska black metal-kulturen (och dess mord och knark, nazism, oralsex, med mera) är i själva verket den totala motsatsen. Veganism, drogfrihet, respekt för den mänskliga personen, en sund skepsis mot politiska ideologier och religion som identitet, samt vuxna män som kramas… av Erik Blohmé
The Comet Is Coming – Roskilde, 6/7 – 2019 Jag känner mig nästan nervös när jag ser The Comet Is Comings plats på spelschemat: elektroniska scenen, sista dagen, höjdartiden 23:45 och samtidigt som The Cure strax bredvid. Gillar gemene klubbmusik-fan som strövar till Apollo, i hopp om att få stampa sig genom natten, verkligen nu-jazz? Det är ett vågat val av Roskilde, men det… av Moa Björkman
Vampire Weekend – Roskilde, 5/7 – 2019 På Nyhetsmorgon i går, söndag, gjorde musikjournalisten Annah Björk en spaning – gubbrocken är på väg tillbaka. Efter några år från radarn, i en tid då hiphop och klubbmusik dominerat, har gitarren och det organiska få stå tillbaka, men nu skapat ett sug efter detsamma. Det pratas exempelvis om Bruce Springsteens nya surfpop-platta och en… av Magnus Olsson
Janelle Monáe – Roskilde, 6/7 – 2019 Visst har Janelle Monáe alltid varit en entertainer, men aldrig så här fullfjädrat. Det är inte enbart menat som en komplimang. Hennes Roskilde-spelning är storslagen, som skräddarsydd för den gigantiska Orange-scenen, och siktar på att hålla besökarna i ett järngrepp. Jublen haglar över allt från vältränad koreografi till stora publiklekar. Samtidigt är framträdandet planerat så… av Rikard Berg
Death Grips – Roskilde, 5/7 – 2019 Death Grips är en av den moderna alternativa musikvärldens mest legendariska akter. All musik de släppt har blivit mer eller mindre lyft till skyarna, och med sitt unikt råa och aggressiva sound har de tagit en plats i många unga hardcore-älskares hjärtan. Av den anledningen så var det sista jag förväntade mig en långtråkig konsert…. av Malcolm Jeppsson
