Regn, festivalernas största fiende

Nu är det dags för det tredje inlägget ifrån Stefan på Popaganda!

Vid den här tiden på året sitter det i ryggraden att kontrollera väderprognoserna. Under de fem första åren låg Popaganda i slutet av maj och allting handlade om vädret. Vi var en gratisfestival vars enda intäkt var från försäljning av mat och dryck på området. Jag behöver väl knappast påpeka att inte så många köper öl när det spöregnar. På torsdag sätter sommarens festivaler igång i och med Siesta, som förhoppningsvis kan bjuda på mer än musikalisk värme.

Det är väl mer regel än undantag att minst en dag per festival innehåller regnväder. För det mesta är det bara jobbigt, men i efterhand är det ett ganska tacksamt samtalsämne.

I mitt minne finns tydligast det fruktansvärda konstanta regnandet i Roskilde och alla de gånger man har fått vada sig fram i leran. Jag minns även Hultsfred 2007 när Pet Shop Boys avslutade kvällen på Hawaii inför max ett par tusen tappra själar i årtiondets skyfall (det ryktades om att Dizzee Rascal strax därefter fick avsluta festivalen på Pampas med ett gig inför färre än hundra åskådare). Framför allt minns jag dock Robyn, som 2005 var hemlig artist på Popaganda. Dagen började med solsken och vi njöt av soundchecket, där vi fick höra hennes nysläppta singel ”Be mine”. Det skulle bli den bästa dagen i våra arrangörsliv.  Bara någon timme senare började regnet och det slutade inte på hela dagen. Vad som skulle bli ett triumfögonblick, blev förvisso en grym minispelning med landets coolaste artist, men åskådarantalet var inte så imponerande.

Nu startar festivalsommaren och jag hoppas att allt regn i sommar kommer under de festivalfria dagarna. All lycka till Siesta med vädergudarna och att starta festivalsommaren på torsdag, så avslutar vi den en ljummen kväll i augusti med att Robyn levererar sommarens största hit ”Dancing on my own”. Begreppet ”Robyndagen” ska få en annan betydelse i vår ordbok.