Det har aldrig funnits så många svenska artister – så varför blir scenerna färre?

Sedan 2009 har antalet anslutna utövande artister och musiker i Sverige mer än fördubblats. Antalet stora konserter har inte följt med. Under 2024 hölls inte en enda konsert på Ullevi, och biljettintäkterna sjönk i hela landet. Siffrorna kommer från Musiksveriges årliga kartläggning av branschen, och tillsammans ritar de upp en svensk musikscen som ser rätt annorlunda ut än den vi brukar prata om.

56 000 artister – och 13 procent fler svenskar

Börja med den siffra som förklarar mest. År 2009 fanns omkring 22 000 anslutna utövande artister och musiker hos SAMI. År 2024 var de nära 56 000. Det är en ökning med 155 procent på femton år.

Samma mönster syns bland låtskrivarna. Antalet Stim-anslutna gick från ungefär 62 000 till närmare 110 000 under samma period, en uppgång på 77 procent. Att artisterna växer snabbare än låtskrivarna säger något i sig: det är scenen, inte bara studion, som lockar.

Och publiken? Sveriges befolkning ökade med cirka 13 procent under samma femton år.

Där har du grundekvationen. Antalet som vill upp på en scen har vuxit mer än tio gånger snabbare än antalet som kan stå framför den. En reservation: SAMI räknar anslutna rättighetshavare, inte yrkesverksamma på heltid, och en del av ökningen handlar sannolikt om att fler registrerar sig i dag än 2009. Storleksordningen är ändå slående.

Det är inget tecken på kris. Tvärtom tyder det på ett musikliv med ovanligt låga trösklar, där det aldrig varit enklare att spela in, släppa och boka sig själv. Men konkurrensen om varje kväll och varje publik har hårdnat rejält.

Året då Ullevi stod tyst

Under tiden gick den inhemska livemarknaden åt andra hållet. De samlade biljettintäkterna från konserter och festivaler i Sverige landade på 5,7 miljarder kronor under 2024, en real nedgång på 7,4 procent jämfört med året innan.

Förklaringen är inte att svenskarna tröttnat på livemusik. Den är mer prosaisk: det gjordes färre riktigt stora arenakonserter. Eftersom så mycket av omsättningen samlas hos så få evenemang slår det direkt mot totalen, och det tydligaste exemplet är Ullevi, där det under hela 2024 inte hölls en enda konsert.

Sammanhanget spelar roll. Efter pandemin kom två ovanligt starka återhämtningsår, 2022 och 2023, medan 2024 blev lugnare i en svag svensk ekonomi. Liveintäkterna låg trots nedgången fortfarande något över 2022 års nivå.

Och innan någon drar för stora växlar på ett enskilt år: rapporten säger själv att nedgången troligen var tillfällig, och att de stora konserterna var tillbaka under 2025. Ullevi är exemplet. Den 6 juni 2025 spelade Håkan Hellström där igen, och konserten såldes slut redan under förköpet, vilket gjorde att fler datum lades till.

I det lilla hände något helt annat

Här kommer den del av rapporten som sällan citeras. Samtidigt som arenorna tappade rapporterade mindre och medelstora aktörer en betydligt stabilare situation, med många lyckade evenemang. Deras intäkter räckte bara inte för att väga upp bortfallet högst upp.

Det är en viktig nyans. Svensk livemusik krympte inte under 2024, den spred ut sig: neråt i skala, mot klubbar, kulturhus och mindre festivaler som aldrig hamnar i en kvällstidningsrubrik.

Vilket är precis vad man kan vänta sig av ett land med 56 000 anslutna artister. De spelar. De spelar bara inte på Ullevi.

Det gör också mellanskiktet till en rimligare ambition än det kan låta. Ett band från 00-talet som återförenas behöver inte fylla en arena för att turnén ska gå ihop. Rapporten säger inget om återföreningar specifikt, så det får stå som en iakttagelse snarare än en siffra, men stabiliteten hos de mindre arrangörerna gör den sortens turné till något annat än en nödlösning.

Pengarna finns – men en del av dem i London

Att den svenska musikbranschen totalt sett ändå landade på 17,2 miljarder kronor under 2024, en liten uppgång på 0,6 procent, beror på exporten. Nettoexportintäkterna uppgick till 6 miljarder kronor, en ökning med 9,8 procent även efter justering för kronans växelkurs. Livemusikens exportintäkter har ökat med 68,7 procent jämfört med 2019.

På hemmaplan går den inspelade musiken samtidigt in i en lugnare fas. Streamingomsättningen passerade för första gången 4 miljarder kronor under 2024, men i fasta priser var det en ökning på bara en procent. Sverige är en mogen streamingmarknad där framtida ökningar i huvudsak beror på prishöjningar, inte på fler lyssnare. För en enskild artist betyder det att scenen fortfarande är den plats där intäkterna går att påverka.

Den enskilt största förklaringen till exportlyftet är ABBA Voyage i London, showen med digitala avatarer som hade premiär i maj 2022. Den stod för 40 procent av samtliga liveintäkter från utlandet under 2024.

Låt den sjunka in. Fyra av tio kronor som svensk livemusik tjänade utomlands kom från en show där artisterna inte fysiskt befinner sig på scenen. Och det verkliga exportvärdet är sannolikt större än så, eftersom många svenska artister och band registrerar sina liveverksamheter i andra länder, ofta i Storbritannien, vilket gör att intäkterna aldrig syns i den svenska statistiken.

Problemet är inte att det saknas konserter

Lägg ihop delarna. Det finns fler svenska artister än någonsin, aktiviteten har flyttat neråt i skala mot de mindre och medelstora scenerna, och den sprider ut sig över fler städer, utan den självklara kalender som en handfull arenaturnéer och sommarfestivaler en gång utgjorde.

För den som vill gå på konsert har det alltså inte blivit svårare att hitta något att se. Det har blivit svårare att veta vad som finns. Att en favorit från 00-talet spelar på en klubb tre kvarter bort snubblar man inte längre över på en affisch.

Och så finns det andra halvan av problemet. När de riktigt stora kvällarna blir färre samlas efterfrågan på de som ändå blir av. Hellströms Ullevikonsert är det tydligaste exemplet: slutsåld redan under förköpet. Kommer du dit efter att det tagit slut är den officiella försäljningen över, oavsett hur gärna du vill gå.

Det är precis där andrahandsmarknaden fyller en funktion. Planer ändras, folk blir sjuka eller får förhinder, och deras biljetter går tillbaka ut i omlopp. Sajter som samlar biljetter till konserter och festivaler på ett ställe gör den marknaden sökbar, och ger en andra chans till den som missade släppet eller mötts av ett slutsålt evenemang. Tänk bara på att priset sätts av säljaren och ofta ligger över det ursprungliga biljettpriset, så en snabb jämförelse är värd besväret.

Men det är en praktisk detalj. Den större poängen är roligare: den svenska scenen har inte tystnat, den har bara slutat samlas på ett ställe. Det stod inte en enda artist på Ullevi under 2024. Under tiden stod tusentals av dem någon annanstans.

Källor

• Musiksverige, Den svenska musikbranschen i siffror 2009–2024 (publicerad oktober 2025), med underlag från Stim, SAMI, Ifpi Sverige och SCB:s momsregister.
• Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik 2009–2024.
• SVT Nyheter Väst och P4 Göteborg om Håkan Hellströms Ullevikonserter 2025.