tibia gör “Pass This On” till sin egen

Det finns covers som vördar originalet och covers som tar det med sig hem, slänger av sig skorna och spiller vin i soffan. tibias version av The Knifes “Pass This On” är definitivt den senare sorten, och det är precis därför den fungerar.

Första lyssningen är lite förvirrande på bästa sätt. Det som i originalet var en elegant syntslinga har blivit ett skevt, noisy “la la la” som först känns nästan provocerande, som att någon sjunger med i fel tonart i taxin hem. Men efter ett par varv börjar det sätta sig. Det är ju precis så en låt låter i huvudet klockan tre på natten: otillräcklig, hög och helt omöjlig att bli av med. Elias och Vide har förstått att det som gjorde låten stor aldrig var polishen, utan den där nakna texten. “Vi har väl alla varit kära i en bror” är fortfarande en av de bättre öppningsraderna på länge, och här får den komma fram med mer kroppsvarme än iskyla.

Det är i produktionen som låten växer. Den börjar relativt återhållsamt men byggs på, lager för lager, tills allt i slutet kraschar ihop med allt annat. Det är kaotiskt, men aldrig slarvigt. Man hör att det är två vänner som känner varandra så väl att de vågar låta saker gå sönder. Känslan av att försöka göra sig hörd över basen på ett dansgolv finns där hela tiden, och just därför blir den sköra texten än mer rörande mitt i bruset.

Man kan höra tibias hela referensvärld i låten: Nirvanas skramliga ärlighet, Suicides repetitiva hypnos och en poppig melodikänsla som för tankarna till MGMT. Att låten dessutom har följt Elias och Vide sedan krascha hemmafester i början av 2010-talet märks. Det finns en genuin tillgivenhet här, inte bara en hyllning utan en gammal kärlek som fått ny form.

Jag gillar den mer för varje lyssning. Det som först kändes pinsamt och in your face visar sig vara dess styrka, och när slutet väl rasar samman är det svårt att inte vilja trycka play igen. En cover som vågar vara fulare än originalet och ändå ligger så nära dess hjärta. Mer sånt här, tack.