Wilma Holmes – ”Movies”

Jag måste bara säga det rakt av: den här har jag verkligen fastnat för. ”Movies” är precis den sortens låt som lyckas vara både lättsam och gripande på samma gång, och det är en imponerande balansgång.

Det cinematiska ljudlandskapet bär hela vägen ,man hör tydligt att Holmes och hennes team (inspelat i Svenska Grammofonstudion, mixat av Sven Johansson) har velat skapa något som känns stort och drömskt utan att tappa den där melodiska träffsäkerheten som är hennes signum. Det är indiepop som flirtar med folk-americana, luftigt men aldrig svävande.

Det som verkligen gör låten är dock idén bakom den. Holmes har beskrivit hur filmer och serier blivit en flyktväg undan melankoli, en generationsgemensam undanflykt hon själv känner igen sig i och hur den vanan med tiden blivit ett sätt att närma sig minnen hon annars förträngt. Det är en ärlig och ovanligt personlig utgångspunkt, och den märks i varje rad. Snarare än eskapism för eskapismens skull blir ”Movies” en låt om att använda fiktion som en omväg tillbaka till sig själv.

Som sista försmak inför ”Transience” (albumet som landar hos oss senare i höst) sätter ”Movies” ribban skyhögt. Om albumet håller den här nivån av både musikalisk mognad och emotionellt djup väntar en av höstens starkaste svenska skivor.