Apollo
The Comet Is Coming
Roskilde, 6/7 – 2019
Publicerad: 8 juli 2019 av
Moa Björkman
Jag känner mig nästan nervös när jag ser The Comet Is Comings plats på spelschemat: elektroniska scenen, sista dagen, höjdartiden 23:45 och samtidigt som The Cure strax bredvid. Gillar gemene klubbmusik-fan som strövar till Apollo, i hopp om att få stampa sig genom natten, verkligen nu-jazz? Det är ett vågat val av Roskilde, men det visar sig vara helt rätt.
The Comet Is Coming är ett tremannaband bestående av King Shabaka, Betamax Killer och Danalogue The Conqueror. Under det första aliaset gömmer sig Shabaka Hutchings, en Londonbaserad saxofonist av de mest intressanta namnet inom jazzen i dag. Han spelade på festivalen även i går, då tillsammans med sin grupp Sons of Kemet där karibisk folk, afrikansk musik och jazz blandas hej vilt. Han är en mästare på att karva ut en helt egen stil ur vitt skilda genrer. Det är också så han lyckas få Apolloscenen att bli en intensiv och hård dansspelning samtidigt som de största influenserna kommer från Sun Ra och 70-talets psykedeliska progg. Tillsammans med Danalogue the Conqueror (Dan Leavers) på dubbla syntar och Betamax Killer (Max Hallett) på trummor blir det en utomjordisk blandning av jazztronica, fusion och stundtals även techno.
-
Inledande Because the End Is Really the Beginning låter precis som något ur en sci-fi-film. Rökmaskinerna går på högvarv och snart kan vi inte se våra egna händer. Våra kroppars stabilitet går snart upp i rök den med. Så fort den intensiva Super Zodiac drar igång är våra celler ihoprörda till en kosmisk massa, styrd av Danalogues bilmotor-syntar och King Shabakas utspottade chorus. Jag vill snarare kalla det än upplevelse än konsert. Det känns i hela kroppen. Saxofonen i Journey Through the Astroid Belt är som ett hoppfullt eko från en parallell galax. Den viskar: kom hit. Var inte orolig. Alla vill följa med var än i den oändliga rymden Comet tar oss.
Publiken dansar förbehållslöst genom alla 80 minuter när King Shabakas otroligt skickliga saxspel varvas med hård synt på Roskildes sista natt. Ibland får den höga intensiteten ge vika för mer atmosfäriska och psykedeliska utsvävningar – andra gånger är det allt man önskade av Death Grips i går. Bandet släppte i mars albumet Trust in the Lifeforce of the Deep Mystery, och visst hänger vi oss helt till mysteriet i natt. Till allt vi inte vet, till det undermedvetna, till allt som kan hända. När världen brunnit ner av klimatkris eller kärnvapenkrig hoppas jag The Comet Is Coming håller i festen, på rymdskeppen som tar oss härifrån. Ut i det okända.
-
