Hannes Aitman: ”Det är skönt att få styra mer själv”

Hannes Aitman följer upp succédebuten ”Weak Point” med nya albumet ”By the Morning”, som släpptes den 28 augusti. Skivan kommer efter några omtumlande år för artisten, som slog igenom med ”Dying for a Name” samma år som han tog studenten och som 20-åring blev Grammis-nominerad för Årets nykomling.

Nu är han tillbaka, äldre och med betydligt större kontroll över sin musik.

Den största skillnaden mellan Hannes Aitman på ”Weak Point” och Hannes Aitman på ”By the Morning” är, enligt honom själv, enkel:

– Jag skulle nog säga friheten. Jag har nu, efter en lång process, blivit independent-artist igen. Det är nog den största skillnaden egentligen. Dels är jag äldre också, mer artistisk frihet. Jag hoppas att det kommer igenom i låtarna.

Det är en frihet som verkar ha blivit allt viktigare efter de första åren i branschen. När ”Dying for a Name” blev en hit var Hannes fortfarande väldigt ung. Han hade skrivit låten som 16-åring och tog studenten samma år som den slog igenom.

– Det är väl alla de grejerna man önskar att man kunde göra om, att det började så tidigt. Det var svårt att stå emot och påverka det stora när man är så pass ung i branschen. Jag har önskat många gånger att det började lite senare i livet.

På frågan om ”By the Morning” känns som en nystart svarar han:

– Det är väl det som det är egentligen. Det känns mer på riktigt nu, så att säga, nu när man har fått bestämma allt själv. Det är så många händer runt huvudet som ska vinkla ens huvud dit man ska komma. Alla som ska ta beslut över ens huvud. Det är skönt att styra mer själv. Det artistiska ska gå före.

Framgången i sig verkar däremot inte ha förändrat honom särskilt mycket.

– Det har väl inte haft någon större påverkan så, ändrats något har inte hänt. I så fall har jag blivit ännu mer skeptisk till saker i allmänhet och branschen, allt vad det innebär. Det har kommit en större skepsis, om man säger så. Det är väl det mest påtagliga egentligen.

Den skepsisen märks också i vilka sammanhang han vill synas i. Hannes har blivit ganska kompromisslös när det gäller sådant som inte känns relevant för honom eller musiken.

– De har sagt ”nej-sägare”. Min bokare har sagt: ”Skriv vad du vill att jag ska boka”, du säger nej till allt. Plojiga, nojiga, snabbmedia som jag har stark avsky för. Allt ska vara roligt, man ska vara tillmötesgående. Jag gillar inte det där.

Han vill hellre ha samtal som får ta tid.

– Det är finare när det får vara lite längre och mer djupgående, när det finns någon substans i frågorna. Hellre att man ska sitta och prata om musik än att promota en produkt mellan två segment.

– Musiken är det viktiga, det är det jag har passion för. Jag har inga bra erfarenheter av intervjusammanhang, att det ska vara med i quiz, sitta och se så glad ut. När man egentligen bara vill snacka om musik.

Det är också musiken som står i centrum på ”By the Morning”. Albumet sträcker sig över flera år och flera av låtarna skrevs redan när Hannes var 18.

– Inspiration kommer väl från allt möjligt. Det måste inte vara något fast. Tittar ut genom fönstret, ser något som väcker en gnista.

Självförakt är ett återkommande tema på skivan, något som inte verkar vara helt medvetet.

– Jag vet inte, det kommer naturligt tyvärr. Det är väl alltid att man tänker så jävla mycket. Låtskrivande är en tänkande process, så då blir det att man går tillbaka till att tänka: varför gör jag det här? Det är mycket som kommer tillbaka i de situationerna.

Just självföraktet finns tydligt i ”Closer Now with You”, som handlar om att acceptera att man kanske aldrig blir den man vill vara.

– Jag skulle kunna gå med på att jag blivit bättre på det. Det kommer ju alltid sådana stunder där man tvivlar eller hur det kan vara. Det går i alla fall bättre nu. Antar jag att det framgår av låtarna, att det är lika bra att acceptera att det inte kommer gå fullt ut.

Även albumet i sig är en blandning av olika perioder i hans liv. Hade han skrivit låtarna idag hade vissa saker kanske blivit annorlunda, men han har valt att inte gå tillbaka och ändra för mycket.

– Det är en skiva om rätt så mycket egentligen. Just eftersom den sträcker sig över så många år så blir det en bred skiva. Vissa grejer hade jag möjligen ändrat om jag hade haft samma tänk som idag. Det har gått emot att gå in och ändra för mycket.

Han har sparat mycket av det ursprungliga materialet.

– Jag har sparat rätt mycket, nästan alla texter jag skrev till de första låtarna. Det är mer äkta, om man ska säga så.

På ”Weak Point” fanns det andra personer som påverkade riktningen. Den här gången har Hannes velat slippa det.

– Det var mycket att ”kan du inte korta ner det här?”. Sådant har jag sluppit nu i och med att jag har lämnat det bakom mig. Mer äkta, mer från mig.

Det är en stor skillnad, menar han.

– Det blir en annan grej när man varit involverad i precis allt och varenda detalj, istället för att lämna över grejen till en manager, en skivbolagsvarg eller vad det nu kan vara som också ska bestämma. Helt annan känsla.

Och nu väntar turnén. Det är kanske den del av artistlivet som Hannes ser allra mest fram emot.

– Det är en dröm egentligen, åka runt med sina kompisar och se alla vyer och på det också få uttrycka sina tankar, melodier genom musiken. Så det är väl det som är huvudintresset när man är på turné, tycker jag.

Vad publiken sedan gör med musiken är upp till dem.

– Egentligen skriver jag för mig själv såklart. Sedan får publiken göra vad de vill med musiken. Det är inte så att jag skriver för någon annan. Det kommer naturligt, det jag skriver. Då blir det som bäst, när man skriver för sig själv.

Han återkommer till något producenten Rubien sagt:

– ”The audience comes last.”

För Hannes är det viktigare att musiken börjar i honom själv än att försöka tillfredsställa någon annan.

– Det kommer ur en själv och för en själv. Det blir så svårt om man ska vara alla till lags.

Efter några år av framgång, styrning och ett liv som förändrades väldigt snabbt är det kanske just det ”By the Morning” handlar om mer än något annat: att försöka hitta tillbaka till sin egen riktning.

Foto: Wilma Granholm Ström