Julsånger genom tiderna – klassikerna vi aldrig glömmer

Det räcker med fyra toner på ett piano. Ljuset i rummet blir plötsligt varmare, någon börjar nynna, och ett helt liv av julaftnar rullas upp: mormors kaffekoppar, granen som luktade skog, klasskamraterna i vita linnen på luciamorgonen. Julsånger är den mest märkliga sortens musik vi har – vi lyssnar på dem några veckor om året, och ändå kan vi dem utantill hela livet.

Många av de svenska julsångerna är dessutom betydligt äldre än vi tror. Några skrevs på 1890-talet, i en tid när julen just höll på att bli den ljusfyllda familjehögtid vi känner igen. Andra kom med synthar och radiokanaler på 80-talet men kändes gamla redan andra året. Här är julsångerna genom tiderna – historien bakom klassikerna, personerna som skrev dem, och musiken som gör att december låter som december.

Vad gör en julsång till en klassiker?

De julsånger som överlever har nästan alltid tre saker gemensamt. De är enkla nog att sjungas av vem som helst, i vilket röstläge som helst, runt en gran eller i en kyrkbänk. De handlar om ljus i mörker snarare än om paket. Och de har fått hjälp av ett gemensamt rum: skolavslutningen, kyrkan, radion eller tv:n.

Det sista är viktigare än man tror. Sverige är ett litet land med starka gemensamma traditioner, och en sång som varje år hörs i skolans julavslutning eller i en tv-sänd luciakonsert blir folkegendom på ett par decennier. Det är därför en psalm från 1898 och en synthlåt från 1982 kan sitta bredvid varandra i samma spellista utan att någon höjer på ögonbrynen.

• Melodin är sjungbar – smalt tonomfång, tydlig refräng, inga svåra hopp.
• Texten är bildrik men enkel – ljus, stjärnor, snö, hem, längtan.
• Den har ett årligt rum – kyrkan, skolan, luciatåget, radion.
• Den tål alla tolkningar – barnkör, dansband, operaröst eller akustisk gitarr.

”Nu tändas tusen juleljus” – julens mest sjungna sång

Om det finns en enda sång som är den svenska julen så är det den här. ”Nu tändas tusen juleljus” skrevs – både text och musik – av Emmy Köhler och publicerades 1898. Köhler var författare, översättare och tonsättare, och hon skapade något ovanligt: en sång som är religiös men aldrig högtidlig, en sång som lika gärna kan sjungas av en församling som av en treåring i pyjamas.

Bilden i texten är hela julens idé komprimerad till en enda strof: tusen små lågor på jorden, och stjärnorna ovanför. Ljuset nerifrån och ljuset uppifrån möts, och mitt i det står ett hem. Under 1900-talet blev sången en av de allra vanligaste i svenska kyrkor, skolor och vardagsrum, och den har spelats in av i stort sett varje svensk artist som någon gång gjort en julskiva.

”Jul, jul, strålande jul” – körklassikern från 1921

Där Emmy Köhlers sång är hemmets julsång är ”Jul, jul, strålande jul” kyrkorummets. Texten skrevs av prästen och författaren Edvard Evers, musiken av tonsättaren och organisten Gustaf Nordqvist, och sången publicerades 1921.

Det är en sång byggd för klang. Melodin lägger sig högt och öppet, och orden målar en jul som är vit, snötyngd och tyst – ett landskap snarare än en fest. Just därför har den blivit körernas favorit framför alla andra. Hör den sjungas av en gosskör i en kall stenkyrka och det är svårt att inte få gåshud, oavsett vad man tror på.

”Gläns över sjö och strand” – dikten som blev en julsång

Den här sången började inte som en sång alls. ”Gläns över sjö och strand” är den första raden i en dikt av Viktor Rydberg, som förekommer i hans roman Vapensmeden från 1891. I boken har dikten ingen titel.

Två år senare tonsatte Alice Tegnér den och gav sången namnet ”Betlehems stjärna”. Tegnér var tvungen att justera Rydbergs rader lite för att de skulle passa melodin, och enligt historien var hon nervös när hon skulle framföra resultatet för författaren själv. Rydberg hade inga invändningar – och Sverige fick en av sina vackraste julsånger, en sång som i dag finns i psalmboken och som sjungits av allt från barnkörer till operasångare.

”Sankta Lucia” – den italienska sången som blev svensk decembermorgon

Få saker är så svenska som en luciamorgon i mörkret: ljus i håret, saffransdoft och en sång som rör sig långsamt framåt genom salen. Ändå är melodin inte svensk. ”Santa Lucia” är en neapolitansk sång som ursprungligen handlar om en hamnstadsdel i Neapel – ingenting alls om vinter, mörker eller helgon i vit klänning.

Under 1900-talet skrevs flera svenska texter till melodin, och den mest sjungna börjar med raden ”Natten går tunga fjät”. Där gjorde det svenska språket något helt eget med den soliga italienska melodin: den blev tung, mörk och längtande, precis som december. Att en av våra mest älskade traditioner vilar på en importerad melodi är i sig ganska svenskt – vi har alltid varit bra på att ta in musik utifrån och göra den till vår.

Barnens julsånger – tomtar, tipptapp och dans runt granen

Vissa julsånger sjunger man inte, man gör dem. ”Tomtarnas julnatt” – mer känd som ”Midnatt råder” eller ”Tipp tapp” – är kanske den tydligaste: hela poängen är att smyga på tå genom rummet medan man sjunger. Sången har text av Alfred Smedberg, som skrev under pseudonymen Tippu Tipp, och musik av Vilhelm Sefve-Svensson, och den publicerades i barntidningen Jultomten 1898 – samma år som ”Nu tändas tusen juleljus”.

Runt granen samlas resten av repertoaren: ”Nu är det jul igen”, ”Hej tomtegubbar”, ”Räven raskar över isen”. Det är sånger som knappt har någon författare i modern mening, utan har vandrat runt i muntlig tradition och lekar långt innan någon skrev ner dem. De handlar inte om något särskilt. De är till för att fötterna ska röra sig och för att alla åldrar ska kunna vara med samtidigt – vilket i praktiken är det svåraste en sång kan göra.

”Tänd ett ljus” – 80-talets stora svenska julsång

1987 hände något som inte hänt på länge: Sverige fick en ny julsång som faktiskt fastnade. ”Tänd ett ljus” spelades in av Triad – Niklas Strömstedt, Lasse Lindbom och Janne Bark – och skrevs av Strömstedt och Lindbom, där Lindbom stod för refrängen och Strömstedt för verserna.

Det som gör låten speciell är att den inte är en julsång om julen. Den är en julsång om alla som inte har det bra i jul: den ensamme, den frusne, den som är långt hemifrån. Att tända ett ljus blir en handling riktad utåt i stället för inåt mot den egna granen. Där landade den precis rätt i ett Sverige som just då började prata om jul och ensamhet på allvar, och sedan dess har den varit lika självklar i december som pepparkaksdegen.

”Mer jul” – när Adolphson & Falk gjorde julen till synthpop

Om ”Tänd ett ljus” är 80-talets allvar är ”Mer jul” dess glimt i ögat. Adolphson & Falk spelade in låten i Kjell Alinges radioprogram Eldorado i december 1981, och året därpå gavs den ut på samlingsalbumet Eldorado. Stjärnornas musik.

Musikaliskt är den ett tidsdokument: kalla synthar, pulserande sekvenser, ett ljud som ligger närmare svensk synth än kyrkokör. Texten är däremot rena kärleksförklaringen till julens överdrifter – mer mat, mer glitter, mer allt – med ett självironiskt leende som gör att den fortfarande känns modern. Att en synthlåt om julhets har blivit en klassiker säger något om hur brett begreppet julsång faktiskt är. Vill du gräva vidare i det ljudet finns hela historien i vår guide till svensk synth.

Carola och ”Jul i Betlehem” – när julskivan blev folkfest

På 90-talet blev julalbumet en egen svensk institution, och ingen förkroppsligar det som Carola. Jul i Betlehem släpptes den 10 november 1999, delvis inspelat i just Betlehem, gick rakt upp på förstaplatsen på den svenska albumlistan och har sålt omkring 160 000 exemplar i Sverige.

Framgången handlade om röst och om timing. Carola sjunger de gamla sångerna – ”Nu tändas tusen juleljus”, ”Betlehems stjärna”, ”När det lider mot jul” – utan att modernisera bort dem, med en klarhet som passar dem perfekt. Skivan blev därmed en av de sista riktigt stora gemensamma svenska julplattorna, från tiden strax innan strömningen ersatte albumet med spellistan.

Just ”När det lider mot jul”, även kallad ”Det strålar en stjärna”, är för övrigt en klassiker i sig: text av Jeanna Oterdahl och musik av Ruben Liljefors, skriven 1909 för sång och piano, med en körversion tillagd 1933.

De internationella jullåtarna som blivit svenska

Parallellt med psalmerna och barnvisorna finns en helt annan repertoar: den som kommer ur radion i köpcentret och ur bilstereon på väg hem till släkten. ”Last Christmas” med Wham! från 1984 är sinnebilden – en poplåt om ett krossat hjärta som råkar utspela sig i december, och som ändå har blivit lika mycket jul som glögg.

Bredvid den står Chris Reas ”Driving Home for Christmas”, Mariah Careys ”All I Want for Christmas Is You”, Band Aids ”Do They Know It’s Christmas?” och Bing Crosbys ”White Christmas”. Gemensamt för dem alla är att de handlar om resan hem, om längtan och om saknad – exakt samma känslor som de svenska klassikerna, fast med trumset i stället för orgel.

Julsånger att sjunga runt granen

Ska ni sjunga tillsammans är det värt att blanda tempo och tonläge, och att lägga de mest krävande sångerna tidigt medan rösterna är utvilade. Ett förslag på ordning som brukar fungera i de flesta vardagsrum:

• Öppna lugnt: ”Nu tändas tusen juleljus” – alla kan den, och den sätter stämningen direkt.
• Höj tonen: ”Gläns över sjö och strand” och ”Jul, jul, strålande jul” medan orken finns kvar.
• Släpp loss barnen: ”Nu är det jul igen”, ”Räven raskar över isen” och ”Hej tomtegubbar” runt granen.
• Smyg i väg: ”Tomtarnas julnatt” – den enda sång där tystnaden är en del av arrangemanget.
• Avsluta varmt: ”Tänd ett ljus” eller ”Stilla natt”, som skrevs redan 1818 av Franz Gruber och Joseph Mohr.

Fungerar det bra hemma i soffan fungerar det ofta ännu bättre med mikrofon – vi har samlat de säkraste korten i guiden till bästa karaokelåtarna.

Vanliga frågor

Vilken är Sveriges mest kända julsång?

”Nu tändas tusen juleljus” brukar räknas som den mest spridda och mest sjungna svenska julsången. Den skrevs av Emmy Köhler 1898 och var under hela 1900-talet en självklarhet i kyrkor, skolor och hem – och den har spelats in av nästan varenda svensk artist med en julskiva.

Hur gamla är de svenska julsångerna?

Äldre än många tror. Flera av de mest älskade kommer från 1890-talet och tidigt 1900-tal: ”Nu tändas tusen juleljus” och ”Tomtarnas julnatt” från 1898, ”Gläns över sjö och strand” tonsatt 1893, ”När det lider mot jul” från 1909 och ”Jul, jul, strålande jul” från 1921. De internationella storsäljarna är betydligt yngre – ”Last Christmas” kom först 1984.

Vilka moderna svenska julsånger har blivit klassiker?

Framför allt två från 80-talet: Triads ”Tänd ett ljus” från 1987 och Adolphson & Falks ”Mer jul”, inspelad i radioprogrammet Eldorado i december 1981. Båda spelas varje december och känns i dag lika självklara som de betydligt äldre sångerna.

Är ”Sankta Lucia” en svensk sång?

Melodin är italiensk – ”Santa Lucia” är en neapolitansk sång som från början handlar om en stadsdel i Neapel. Det är de svenska texterna, framför allt den som börjar ”Natten går tunga fjät”, och den svenska luciatraditionen som gjort sången till en decembersymbol här hemma.

Sånger som håller ljuset uppe

Det som slår en när man radar upp julsångerna genom tiderna är hur lite de egentligen handlar om jul. De handlar om mörker och om ljus, om att komma hem och om dem som inte gör det. Emmy Köhler skrev om tusen lågor 1898, Triad om ett enda ljus 1987 – och det är i grunden samma sång.

Kanske är det därför de överlever medan så mycket annan musik faller bort. Julsången är en av få saker som fyra generationer i samma rum kan göra tillsammans utan att någon behöver lära sig något nytt. Vill du fortsätta i samma spår finns fler klassiker som suttit i minnet lika länge i vår genomgång av svenska visor genom tiderna.