The Avalanches – Wildflower För 16 år gick australiensiska The Avalanches loss i Melbournes skivlådor och snickrade ihop ett av det årtiondets främsta album. Since I Left You var ett samplingens mästerverk, byggt på ljudsnuttar valda med omsorg och finess. Ingen sampling var för udda för att inte kunna passa. Att kalla det för en resa må vara klyschigt,… av Filip Hiltmann
Swans – The Glowing Man På vilket sätt är materia kopplad till liv? Någonstans i glappet mellan icke-organisk och organisk vävnad kan ett medvetande uppstå, men relationen mellan vår kropp och vårt medvetande förblir ett mysterium. Kan livet fortsätta utan kroppen, eller är medvetandet oskiljaktigt kopplat till materians olika byggstenar? Det finns en orsak till kristendomens idé om kroppens återuppståndelse,… av Erik Blohmé
Nite Jewel – Liquid Cool Liquid Cool kunde inte vara ett bättre namn för Ramona Gonzalez musik. Liksom när svala regndroppar träffar ens hud en kvav augustidag, svalkar hennes röst ett surrande huvud och skapar ett eget mörkt litet utrymme att gömma sig från solstrålarna i. Stundtals är Gonzalez sång till lika stor del skygg som den är förförisk. Tillsammans… av Johanna Eliasson
Yung – A Youthful Dream Vi befinner oss dagligen i olika slags ljudrum. Brölet och knastret på en pub vid Andra Lång, det återkommande lugnet vid havet eller den totala tystnaden precis innan man somnar. I Yungs A Youthful Dream kastas du in i ett stökigt rum av instrument. En kaosartad inredning där ljuden flyger runt som satta för en… av Freja Wehrling
The Strokes – Future Present Past Året var 2001 och ett par slynglar från New York hade just plockat upp dåtidens musikaliska ideal, skakat om dem och pressat ner dem i Is This It. Ett debutalbum som skriker ”fuck you” till alla som lyssnar på det och ett av det tidiga 2000-talets mest ikoniska rockalbum. 15 år senare går The Strokes… av Freja Wehrling
Car Seat Headrest – Teens of Denial School’s out – what did you expect? Pavement ställde frågan 1994 och satte tonen för oss som föddes de där åren mellan 1985 och millennieskiftet. ”Generation Y” (vars första föreslagna Google-sökterm är ”unhappy”) har i USA mynnat ut i en lika blomstrande som psykiskt skör lo-fi-scen. Där hittar man akter som Elvis Depressedly, Alex G, Frankie… av Nike Rydberg
Terra – Terrarism Det följer med viss problematik när man hävdar att musiker är inne på andra andningen. Då insinueras det ofta att deras tidigare karriärer har gjort en synlig peak, men att någonting har lett till att de börjat tappa farten; att de tappar andan. Men så är inte fallet för Terra. Merparten av bandet befann sig… av John Jonsén
Big Thief – Masterpiece Ibland behöver man musik som ger en något nytt, när varje ton snuddar vid en hittills orörd plats inombords och får en att känna sig oövervinnelig. Men ibland behöver man bara känna sig välkomnad av musiken. När ljudslingorna lyckas omfamna precis rätt känslor och när den känns hemtam fast att det är alldeles första gången… av Freja Wehrling
The Hotelier – Goodness The Hoteliers tredje album inleds med att Christian Holden läser högt i 48 sekunder. Man hör bladen i hens hand fladdra. ”This place speaks, it says many things of nothing” är en av raderna. Det är en högstämd inledning, en sådan som skulle kunna skrämma bort ett potentiellt fan innan denna ens hört en sekunds musik. I en… av David Winsnes
Liss – First Sedan sitt första singelsläpp i höstas har Liss hunnit fånga mångas uppmärksamhet. Billboardgiganten Pharrell Williams har spelat upp dem i radio, spelningar har hyllats och de har blivit signade till det anrika skivbolaget XL Recordings. Låtar som Try och Sorry har triggat upp spänningen för avtäckandet av nytt material, men EP:n First kommer med ett… av Johanna Eliasson
Jessy Lanza – Oh No Man kan följa trender och musikströmningar eller så kan man högaktningsfullt skita i båda och staka ut sin egen väg. Jessy Lanza har konsekvent gjort det senare. Även om den minimalistiske R&B-artisten flörtat med internationella stjärnartister som Drake och Nicki Minaj är hennes eget material otvivelaktigt hennes. I hennes egen värld är hon redan den… av Martin Kørra
Kent – Då som nu för alltid I någon tråd på Kentforumet pratade Jocke Berg om vikten av en bra text. Han skrev, något parafraserat, att en bra text inte ska kunna stå för sig själv utan måste existera i symbios tillsammans med musiken, tonfallet, betoningen. Det har dock aldrig stoppat otaliga diskussioner och trådar om vad varenda låt betyder. På ett… av Olivia Nordell