Döda mig långsamt, Love Love Antell Popaganda Betyg: 1/10 Den tidigare strålande solen inleder sin nedgång och när Love Antell stiger på Popagandas lilla scen börjar mörkret göra sig påmint. Större delen av publiken som några minuter tidigare såg Damien Rice verkar inte ha gjort sig besväret att knata ett hundratal meter för att skåda denne Stockholmare komplett med band. Efter en lite skev… av Hugo Gerlach
Sömnigt, Hooray Hooray For Earth Popaganda Betyg: 4/10 Ni vet hur det är när man ser en poster på en hamburgare som ser delikat ut på bilden och sedan är en besvikelse när man väl köper den? Den är alldeles ihopsäckad och smakar inte som man hade förväntat sig. Det var ungefär så det kändes att se… av Jesper Lindvall
Little Dragon briljerade på Popaganda Little Dragon Popaganda Betyg: 9/10 Det hyllade göteborgsbandet, som tidigare har agerat förband åt Gorillaz, intar Popagandas lilla scen med storm. Detta inför en anmärkningsvärt splittrad publik precis efter att det traditionella konstsimmet ägt rum. Det är när de fyra hoppiga och poppiga personer på scen drar igång Ritual Union som det inte råder något… av Jesper Lindvall
En ocean av P3-pop Deportees Popaganda Betyg: 5/10 Deportees är ett av de där banden jag har haft otaliga möjligheter att se, både på festival och på klubb, men alltid struntat i. Nu, på Popagandas stora scen, känner jag dock att det är dags. Senaste skivan Islands & Shores är delvis briljant och jag är nyfiken på hur väl… av Hugo Gerlach
Otacksam uppgift för Mair Amanda Mair Popaganda Betyg: 4/10 Amanda Mair är nyligen fyllda 18 år. En väldigt ung tjej, med andra ord. Med en stark debut i bagaget ska hon äntra Popagandas största scen. När jag strosar dit i eftermiddagssolen slås jag av hur liten hon faktiskt är. Runt om mig byggs festivalen fortfarande upp, det skruvas med… av Hugo Gerlach
Thåström avslutade Popaganda Thåström Popaganda Betyg: 7/10 Totalångesten lägger sig över Eriksdalsbadet. Från Major Lazers euforiska timme är vi åter på Skebokvarnsv. 209. Kontrasterna är som svart och vitt. Och när det här maskineriet rullar igång släpper jag allt. Som nikotinet sugs in genom cigarreter sugs vi in ett industriområde. Gråzonerna blir fler. Färgerna blir färre. Det går… av Redaktionen @ Festivalrykten
En skugga av sitt forna jag Patrick Wolf Popaganda Betyg: 3/10 Patrick Wolf är inte vad han en gång var. Det var 2007 i den värmländska kärleksskogen som hans ord blev psalmer och den då anorektiska popkroppen tillika Wolf blev kallad ikon. Gudaförklarad för sitt syndiga beteende, musikaliska virrvarr och en show som skulle kunna sluta precis hur som helst. Jag… av Redaktionen @ Festivalrykten
Bloc Party – Four Bloc Party är tillbaka. Jag önskar jag kunde skrika ut det, eller skriva det med versaler. Men riktigt än går det inte. Trots en evig väntan och en platta som bottnar i en gitarrorgie, efter de elektroniska utsvävningarna på Intimacy. Jag är tillfreds trots att Four lämnar de tematiska uppbyggnaderna som präglat de tidigare fullängdarna…. av Redaktionen @ Festivalrykten
Yeasayer – Fragrant World Genreöverskridande Brooklyn-nördarna fortsätter mixa musik likt ingen annan. Såväl tidsperioder som genrer blandas i den mixer som enbart finns att hämta i vintage edition. Deras experimentella yta är än mer obskyr än tidigare. I likhet med Röyksopps Senior är Fragrant World en djupdykning. En främmande värld – både för lyssnarna och medlemmarna i Yeasayer. Bortser… av Redaktionen @ Festivalrykten
Jessie Ware – Devotion Ibland räcker det med några få sekunder för att förstå att det som passerar trumhinnan kan bli hur stort som helst. Men det är oerhört farligt att sätta ett likhetstecken mellan stort och bra. Det är skilda världar. Vad Jessie Ware visar upp på debuten Devotion får mig att tappa hakan. Det här är ett… av Redaktionen @ Festivalrykten
Shout Out Louds norska kusiner fångar alla Team Me Pstereo Betyg: 7/10 Norge är så mycket mer än lax, skidåkning och black metal. Även om det är så lätt att se konturerna av bara svart och vitt. Precis som med grannlandet Finland generaliserar vi allt som oftast att allt vårt grannland i öster spottar ur sig är någon form av monsterrock. Det… av Redaktionen @ Festivalrykten
Mew, ett smärtsamt vackert mörker Mew Pstereo Betyg: 9/10 Himlen är becksvart. Precis som scenen. Några strålkastare ger den här kvällen ett skimmer av hopp innan danskarna som tonsatt miljontals ungdomsår lyser upp nattens alla himlakroppar. Strimmor av verklighetens ljus blottas via obskyra scener på en projektorduk. Astronomiska höjder av rymdifierade ögonblick till miljontals romantiska referenser ger den här scenen… av Redaktionen @ Festivalrykten