Veronica Maggio, blivit för stor? Veronica Maggio Peace & Love Betyg: 6/10 Trots sina få utmärkelser så är det tydligt att Veronica Maggio definitivt har vunnit folkets hjärtan. Med den största publiken Utopiascenen hittills sett kliver en, till en början, försynt och nästan blyg Maggio in på scenen och börjar spela till folkets jubel. Först har jag svårt att bli imponerad,… av Viktor Briggner
Laleh skapar magi på Peace & Love Laleh Peace & Love Betyg: 8/10 Det är en strålande glad Laleh som tar över Fantasiascenen på torsdagskvällen medan solen går ner efter festivalens varmaste dag. Hon börjar på en gång med vårsommarens stora hit Vårens första dag och man kan riktigt se lyckan lysa i hennes ögon medan alla sjunger med. Det är bara… av Viktor Briggner
My Morning Jacket imponerar trots liten publik. My Morning Jacket Peace & Love Betyg: 9/10 Aftonbladets kollektiva kritikerkår kommer nödvändigtvis inte hålla med mig i följande uttalande, men: My Morning Jacket är inte världens bästa band. Så är det bara. Markus Larsson, Per Bjurman och Håkan Steen tycker så mycket om det här bandet att det närmast kan beskrivas som fanatiskt. Det… av Tobias Jakobsson
Glädjen räcker inte fullt ut för Regina Regina Spektor Peace & Love Betyg: 6/10 Många som deltog i Reginas spelning håller kanske inte med mig i mig i min bedömning, kanske tycker att jag är pessimistiskt men så kändes det. Publiken sinar, molnen närmar sig och det är en allmänt avdankad stämning. Ändå så uppenbarar sig Spektor med stort leende – så… av Truls M
Festivalens vackraste stund Other Lives Peace & Love Betyg: 9/10 Festivalens bästa band inför festivalens minsta publik? Nej, riktigt så illa är det inte. Men det är en klen uppslutning för våra långväga gäster. Från Oklahoma till Borlänge. Det är en folkinspirerad frälsning som målar upp sig framför ögonen, från ett band som tidigare i år har agerat… av Redaktionen @ Festivalrykten
Caligola överträffar alla förväntningar Caligola Peace & Love Betyg: 8/10 Att dalasönerna Dixgård och Norén spelar samtidigt som Lasse W är publiken relativt obrydd om. För krocken till trots så slöt en imponerade skara folk upp för att se detta fantastiska projekt som är Caligola. Scenografin doftar Eyes Wide Shut och scenkläderna likaså, det är svarta kåpor och vita masker… av Viktor Briggner
Mumford & Sons ett kärleksmässande inpaketerat i folkmusik Mumford & Sons Peace & Love Betyg: 8/10 Det brittiska bandet Mumford & Sons resa är nästintill sagolik. Från att invadera Londons trånga pubar till att toppa brittiska albumlistan före en gigant som Muse. Allt inom loppet av några veckor. Hösten 2009. Än idag grämer jag mig en aning att jag inte lyckades haffa en… av Redaktionen @ Festivalrykten
Kaizers Orchestra höll inte hela vägen Kaizers Orchestra Peace & Love Betyg: 6/10 Det var med väldigt höga förväntningar jag gick för att se Kaizers Orchestra med världens snyggaste norrman, Janove Ottessen, i spetsen. Spelningen började med att organisten äntrade scenen iförd kostym och, förstås, gasmask, bärandes på en portfölj. Allt detta ackompanjerad till klassisk orkestermusik. Början på konserten levde inte… av Viktor Briggner
Tyvärr folktomt för Vånna Inget Vånna Inget Peace & Love Betyg: 8/10 Det är inför ett folktomt Shangri-La Vånna Inget inleder sin spelning på Peace & Love. Efter en kort stund är vi kanske ett femtiotal tappra själar som skippar Lars Winnerbäck, som jag tror var ganska trött, för att bevittna den småländska punkexplosionen. Bandet gör sitt yttersta för att… av Tobias Jakobsson
Ett stycke Brooklyn-poesi får aldrig missas, inte som denna The Pains of Being pure at Heart Peace & Love Betyg: 7/10 Det bådar inte gott när tillsynes hälften av Peace & Loves besökare går åt motsatt håll, bort från den lummiga scenen där Pains of Being Pure at heart ska spela. Mycket riktigt är det en gles skara människor som samlats. Det är också… av Truls M
Winnerbäck, ett vackert mörker Lars Winnerbäck Peace & Love Betyg: 8/10 Det är i dysterhetens vagga som Lars Winnerbäck bäddar ned oss. Ensamheten lyser så självklart i det vemod som sveper förbi oss. Ett intro som snarare känns bekant, inleds med Jag var och köpte en svart kostym. Det är en sådan närvaro och äkthet när dysterkvistens kraftfulla röst… av Redaktionen @ Festivalrykten
Kurt Vile kan så mycket bättre Kurt Vile WWDIS Summer Fest, Stockholm Betyg: 6/10 Ibland är nästan förväntningarna större än själva spelningen. Som jag knarkat Kurt Vile, i synnerhet Smoke Ring For My Halo, i mina ögon en av fjolårets bättre skivor. Spelningen på Roskilde lovade gott, men jag minns ändå en gnutta besvikelse bland Tuborg-frälsta när Baby’s Arms aldrig dök… av Redaktionen @ Festivalrykten