Kate Nash
Popaganda, 30/8-2013

I början av det andra millenniet skapade Gud Myspace, communityt som tog oetablerade, sovrumsproducerande artister under sina vingar och förde deras musik ut i världen. Lily Allen och Kate Nash brukar nämnas som några av de främsta exemplen på ”Myspace-fenomenet”, ett samlingsord som verkar förlora mer av sin relevans för varje dag som går.

För när Kate Nash spelar på Popaganda trotsar det förväntningarna hos samtliga 00-talsnostalgiker som tagit sig till området. Sex år har gått sedan det pianobaserade debutalbumet Made of Bricks och idag blir allt Nash rör vid till rent riot grrrl-guld. I tofsar, prinsesskrona och en massiv krage byggd av garnnystan presenterar hon sitt band i rocksättning, bestående av enbart kvinnor. Själv växlar hon mellan bas och gitarr och introducerar oss för punklåtarna från sitt nya album Girl Talk. Hon covrar sina vänner i FIDLARs låt Cocaine men nu med titeln Girl Gang, efter en felhörning. Som avslutning drar hon upp ett dussintal personer ur publiken på scen, talar passionerat om bristen på kvinnliga musiker och uppmanar samliga tjejer i publiken att starta band – ”’cause you’re fucking cool!”. Mitt tolvåriga jag skulle inte tro sina ögon, men hon skulle älska det.

Bandet spelar mer gärna än bra och rockposerar sig stundtals fram till känslan av att Popaganda är en fritidsgård där kommunen satt upp en spelning för unga band. Och när Nash väljer att spela ett fåtal äldre, mer sofistikerade låtar med samma slarvighet känns det inte riktigt genomarbetat och trovärdigt – även om det egentligen är i det här soundet den bittra breakup-hymnen Foundations borde ha utspelat sig hela tiden.