20 guldkorn på Roskilde

Malmöiterna Hey Elbows album Every Other från i våras är utan tvekan en av de starkaste svenska debuterna på länge. På Rael rusar trummorna fram som om det vore domedagen de sprang ifrån, på Matilde trallar de i godan ro. Spännandes mellan den ekande storheten i Anna von Hausswolffs Funeral for My Future Children och indiepopsludgen i St. Vincents Grot ter sig Hey Elbow som att de har en lång karriär i ryggen, men har förhoppningsvis i stället den framför sig. Att sommarens festivalturné blir deras ordentliga genombrott känns som ett väldigt troligt scenario.

Speltid: Tisdag 20:00, Rising

Under senare år har allt fler hiphop-artister börjar experimentera med okonventionella strukturer, noise, och att i största allmänhet bara skita i genrens regelbok och köra sitt eget race. Detta har även inneburit lite av en avindividualisering av genren och hiphop-kollektivens återkomst, med bland annat Death Grips, Clipping och Ratking, som nu välsignar Roskilde med en spelning. Gruppen själva säger sig ha mer gemensamt med punken som genre, och är ute efter att dekonstruera och återuppfinna hiphopen. Hur väl de lyckas med det får framtiden utvisa, men att de oavsett genre skapar intressant och innovativ musik är svårare att tvivla på.

Speltid: Onsdag 19:15, Apollo

Förutom att sitta inne på ett helt fantastiskt bandnamn gör King Gizzard & the Lizard Wizard helt obarmhärtig psykedelisk rock som bara maler och maler. Under 2014 släppte bandet två skivor varav den ena, I’m In Your Mind Fuzz är en extremt träffsäker beskrivning av deras musik. Det är stundtals extremt intensivt där riffen aldrig verkar ta slut, för att i nästa stund fortfarande ha samma massiva driv men stämningen plockas ner och istället för gitarrsolo är det flöjtar som gäller. Live kan det australiensiska bandet spännande kraut-/psykedeliska rock-fusion bli en upplevelse likt ingenting annat – de ska dessutom ha två livetrummisar vilket bygger upp för en sanslöst galen spelning.

Speltid: Onsdag 20:00, Pavilion

Skotska indierock/hiphop-gruppen Young Fathers har inte låtit fjolårets förstaplats i prestigefyllda Mercury Prize sätta några pretentiösa tyglar på dem. På nya plattan är de lika vilt lekfulla som förut, denna gång mot ett burkigare TV on the Radio-sound än den tidigare suddiga R&B/hiphopen. Så fort de verkat sätta sig ner under en stämpel så är de snabbt påväg vidare mot nästa – en spontanitet som självklart gör ett positivt avtryck på en liveshow. Konserterna ryktas dundra fram, allt medan de tre frontpersonerna bollar ordet mellan varandra.

Speltid: Onsdag 20:45, Apollo

Högaktuell med sitt debutalbum Before We Forgot How to Dream är SOAK ett mycket mysigt inslag på Roskildes affisch. Hennes nedtonade folkpop är härligt sockersöt och gullig, där charmiga spår som Blud har en refräng som borde kunna få även de ofrälsta att att sjunga med. Trots sin ringa ålder besitter irländskan en pondus och med sin raspiga röst har hon all potential i världen att frälsa även de hårdaste av oss. Med lite tur inkluderar hon sin nedstämda, men ack så vackra, tolkning på Chvrches The Mother We Share i setlisten för maximalt publikfrieri. En kan alltid hoppas.

Speltid: Torsdag 18:30, Gloria

Det är sällan musik låter så oförsonlig och tröstlös som Pharmakon. Margaret Chardiets malande industriella rytmer och gutturala gallskrik kan förstöra vilken glad dag som helst, och lyriska teman som kroppens oundvikliga nedbrytning och fragilitet gör inte musiken lättare att tampas med. Däremot så är den oerhört effektiv och berörande på sitt eget skräckinjagande sätt, för det finns något förlösande i att förlora sig själv i Chardiets omsorgsfullt konstruerade hopplöshet och sedan komma ut igen på andra sidan. Inget för den som vill ha något tryggt och lättlyssnat, men är du på humör för något nattsvart och minnesvärt så är Pharmakon för dig.

Speltid: Torsdag 23:00, Gloria

Mitt i SoundCloud-djungeln seglade Kaytranada fram med sina bländande remixer på kontemporär hiphop. 22-åriga kanadensaren Louis Kevin Celestin må vara ett nytt namn för många, men redan vid 14 års ålder började han experimentera med dansant hiphop. Numer lutar han sig mer åt sensuella ljudbilder i stil med JMSN och Sango, men bland hans remixer ryms en och annan banger där allt från trap till hiphop införlivas. Med tanke på Roskildes förkärlek till hiphop och urban dansmusik, kan den här spelningen komma att bli något utöver det vanliga. Det här är också en kandidat till flest Supreme-kepsar i publiken efter giganten Kendrick Lamar.

Speltid: Torsdag 23:30, Apollo

När jag pratar om ny musik med min pappa brukar han ofta antyda en besvikelse inför vad band idag håller på med. Om man inte vill prata musik med pappor kan man läsa om Ought på internet istället: ”Like others, I hear Talking Heads, but also Pavement, a tinge of lo-fi Modest Mouse…” ”Sometimes he sounds like david byrne, which works […] but then on some other track he suddenly sounds like mark e smith”. Debutalbumet More Than Any Other Day var ett av 2014 års bästa, följdes av en EP samma höst och visade ett debuterande band som blickade tillbaka mot musikhistorien samtidigt som man gjorde den till sin egen. Med en unikt karismatisk sångare i Tim Beeler – den person i världen som med störst passion kan framföra textraden ”today, more than any other day, I am excited to go grocery shopping!” – låter de inte som något annat, trots allt. Till och med min pappa älskar Ought!

Speltid: Torsdag 00:00, Pavilion (natten till fredag)

Efter att kanske ha festat in torsdagsnatten med Hot Chip eller Die Antwoord bjuder fredagen på en tidig spelning på lilla Pavilion, och valet kunde inte varit bättre. Broken Twin är från Danmark och hon lär fylla området runt scenen med sin bräckliga pianopop. Funderar du över att prioritera bort Alice Boman för Disclosures enorma Orange-spelning senare på kvällen är det absolut nödvändigt att du ersätter med grannlandets motsvarighet som substitut. Broken Twin sjunger på ett sätt som gör ont under huden och att spä ut eventuell huvudvärk över hela kroppen under den tidiga eftermiddagen är ju inte en dum idé. Framför allt är det fint att känna sig ensam tillsammans.

Speltid: Fredag 13:00, Pavilion

Norges svar på Robyn – inte endast på grund av de bådas nära samarbeten med Röyksopp – är ännu alldeles för okänd i Sverige. Nya albumet Ten Love Songs gör sitt bästa för att ändra på det: singlarna Fade Away, Kamikaze och Delirious är alla popbomber som förtjänar all uppmärksamhet. Susanne Sundførs karaktäristiskt högtflygande melodier och den hämningslösa syntproduktionen smälter samman till hits som når ut från radion och rakt in i hjärtat.

Speltid: Fredag 14:30, Avalon

Termen ”gay-rapper” seglade upp på agendan för ett par år sedan som en subkultur som gick rakt mot strömmen. New Yorks normbrytande miljö resulterade i att queerpersonligheter lyfte upp sexuell läggning i musiken, som ingen annan gjort det. Shamir är en, Le1f en annan. Han är lika delar en explosiv rappare, som ett viktigt ställningstagande om kampen för allas lika rättigheter. Festivalens kanske mest färgsprakande tillställning kommer bli både intensiv och ett brandtal till samkönade äktenskap som nyligen erkändes av den amerikanska domstolen.

Speltid: Fredag 20:00, Apollo

Svenska Alice Bomans musik är skör. Försiktigt, och ibland nästan försynt, skapar hon makalöst vackra ballader som kan röra även den hårdaste av oss till tårar. Även hennes röst ter sig ibland bräcklig, som i makalösa What där simpla textrader som ”Do you ever think about me / Like I think about you” rör upp stora känslor. Live har hon med sig ett kompband med trummor och blås, vilket kan ge den ljudförstärkning hon behöver; hon delar nämligen speltid med giganterna och dansmaskinen Disclosure. Om fötterna är alldeles för trötta eller suget efter finstämd pianopop blir för stort är Boman ett givet val.

Speltid: Fredag 22:30, Gloria

När Kane West bokades spärrade många upp ögonen: nej, det är inte rapparen med världens största hybris, och Roskilde själva förtydligar själva att namnet inte är felstavat. Till vardags är han en tredjedel av Kero Kero Bonito som fick rejält med uppmärksamhet för sin nostalgifyllda ecstasytripp Sick Beat. Hans egna material är mer dansrelaterat, där han släppte sin fullständigt urflippade Western Beats via PC Music. Under hans spelning på Best Kept Secret blandade han sina egna alster med mer disco-relaterade beats, provocerande långa breakdowns (som fick delar av publiken att gå) och dansant tropical house med en twist som mest kan beskrivas som absurd.

Speltid: Lördag 13:00, Apollo

Man kan sälja in Girl Band på många sätt. Gillar ni när en basist vågar ta plats, se dem! Diggar ni en sångare som verkar så besatt att man tror han ska börja smeta in sig själv i exkrementer, se dem! Tycker ni om band som tolkar technolåtar till förvriden postpunk och orkestrar som får halva publiken att fly för de tänker att de ser något som är riktigt dåligt för själen, se dem! Fånga in och tortera någon indierockslacker från 90-talet och så småningom kanske några av de ljud som kommer ur hen liknar det Girl Band sysslar med. Uttryckslösa spoken word-’hiten’ Lawman med tuggande gitarrer är en bra introducering till deras ogästvänliga värld.

Speltid: Lördag 15:00, Pavilion

Två veckor efter släppet av Peanut Butter i maj lämnades Joanna Gruesome av sin sångerska Alanna McArdle, vilket låtit bandet gå vidare med en ny lineup. Spelningen på Roskilde blir på så sätt en av de allra första för den nya konstellationen, men deras extremt nischade, punkinfluerade noisepop blir förhoppningsvis densamma. För alla som surar över att ”The Jesus and Mary Chain spelar Psychocandy” inte bokats till festivalen och för varenda marginaliserad tweepopare på campingen föreslår vi att man finner identifikation hos ett av de mest säregna brittiska banden just nu.

Speltid: Lördag 17:00, Pavilion

Nils Frahm älskar pianot: till exempel släppte han sin senaste skiva Solo helt gratis för att fira Piano Day. Men det är inte i första hand avancerade kompositioner eller virvlande notföljder som han verkar vara förälskad i, snarare instrumentets själva akustik och klang. En kärlekshistoria som leder till att han trummar på instrumentet med toaborstar och hamrar oupphörligt och stenhårt på samma tagent för att skapa ett visst läte, saker som skulle kunna få vilken pianolärare som helat att slita sitt hår. Men så skriver han också ändlöst melankoliska melodier, och kombinerar dessa med gnistrande analoga syntslingor på ett sätt som vaggar in publiken i trans. Frahms spelning på Stay Out West förra året var en av festivalens höjdpunkter, och därför hoppas vi såklart på något liknande nu inför Roskilde.

Speltid: Lördag 20:00, Avalon

Om du står och tittar på Nicki Minaj och efter en timme känner att “fan, jag behöver mer goth” så är det till Chelsea Wolfe du ska bege dig. Som liten hade hon en kyrkogård på bakgården där hon växte upp – det hörs. Låtarna tornar upp sig som åskmoln över publiken och öser sedan ner. Kommande albumet Abyss sägs vara något alldeles särskilt, något som singlarna Iron Moon och Carrion Flowers har skvallrat om. Se om löftet infrias när hon spelar på Gloria.

Speltid: Lördag 20:30, Gloria

Den Brooklyn-baserade trion är ännu ett i raden av amerikanska black metal-band som lägger till och sopar bort lite från det svarta prefixet – men de har hittat ett alldeles eget megatungt sound på de tre fullängdarna de släppt sedan 2007. Roskildes bokare med fokus på extremmusik har i vanlig ordning gjort ett grundligt research-jobb när de lyckades addera Tombs till affischen och spelningen känns nästan som en uppföljare till förra årets briljanta konsert med landsmännen Vattnet Viskar. För fans av genren, förstås, men även om man gillar snällare akter i stil med Swans och Neurosis.

Speltid: Lördag 21:00, Pavilion

Bristol-producenten Clark släppte förra året en klaustrofobisk fullängdare, där mörk techno varvades med det regniga skimmer som omger många av stadens band. Chris Clark har genom åren fått jobba med storheter som Massive Attack och Depeche Mode, när han nu på egen hand får vrida upp tempot kommer Roskilde möta melankolisk techno som pumpar rakt in i blodet. Att dessutom få uppleva Clark på Roskildes mäktiga dansscen Apollo, gör att det här blir det närmaste Squarepusher vi kommer på nordisk mark just nu.

Speltid: Lördag 21:30, Apollo

Danska Amalie Bruuns black metal-projekt delar namn med en Sigur Rós-låt från deras debut Von och betyder mörker på just isländska. Och Myrkur lever upp till vad som utlovas. Förra året släppte Bruun sin debut-EP och i augusti ges albumet M ut, producerat av Kristoffer Rygg från Ulver. I går levererades singeln Onde Børn som smakprov, ett atmosfäriskt alster av hårda gitarrer och mjuka röster. Vissa har jämfört Myrkur med hur det skulle kunna låta om en moderniserad Enya började snegla argt mot kyrkor med en fackla i handen och kanske det, hur tokigt och tveksamt det än låter på papper. Stunden på Roskilde tippar vi resulterar i vacker naturromantik och härdade metalheads i trans.

Speltid: Lördag 00:00, Pavilion (natten till söndag)