TEST: Max vegetariska utbud på Way Out West

I stället för ANOHNI – eftersom det här är en burgare som också får tårarna att rinna.

Filips kommentar: Glöm Halloumin – det är BBQ Sandwich som headlinear denna uppsättning. Precis lika stark som saftig är BBQ-burgaren en hyllning till smakupplevelsen. Om du någonsin undrat hur ungdomens källa skulle smaka som vegansk hamburgare är det här det närmaste du kommer. På festival är den, precis som halloumivarianten, nästintill ultimat med sin korta tillverkningstid och rimliga prissättning. Ja, burgarvänner, bättre än så här blir det inte på festival. Skit i banden och ät i stället.

Frejas kommentar: BBQ Sandwich är veganvärldens motsvarighet till pulled pork-burgare och vinner med grislängder, men i stället för att en stackars gris har mist livet består grunden i receptet av Pulled Oumph. I just den här skepnaden är oumphen marinerad i rökig BBQ-sås, vilket balanseras till perfektion med grönsaker, majonäs och jalapeños. Just jalapeñosarna är ett hett diskussionsämne, men styrkan som de tillför behövs, annars hade burgarens singularitet helt gått förlorad. Den måste bara, precis som ANOHNI, få vara sig själv.

I stället för Kelela – eftersom det här inte heller lyckas ersätta huvudrätten.

Johannas kommentar: Små ostbomber som sprängs i munnen med oväntad styrka, om man är en vekling när det kommer till jalapeños. Om inte så står de för en rivande energikick som går att kasta i sig på minuter. Det är också deras stora nackdel – de försvinner så snabbt!

Filips kommentar: Chili Cheese ser alltid mycket godare ut än vad de egentligen är. Fungerar visserligen bra utöver en burgare om magen kurrar och är nätta och behändiga att ta med ut på området, men den smakexplosion man vill ha får man inte. Precis som Kelela, som inte är någon FKA twigs, är Chili Cheese inget egentligt komplement till en burgare, men åtminstone en rimligare ersättare än Parham.

I stället för Haim – eftersom det förmodligen inte blir mer amerikanskt än fries, i synnerhet nu när alternativet ”blodig burgare” uteblir.

Magnus kommentar: Precis som Haim är Max uppdatering av klassiska pommes både spröda och med lite attityd. Det här är pommes som står, inte som många andra hamburgarkedjor som erbjuder någon form halvslakna fries. Funkar bäst till smält cheddar eller klassikern Green & Garlic. Men framförallt är det CRISPY!

Frejas kommentar: Varje pommes frites i världen är den andra lik, precis som en Haim-syster, men samtidigt finns det tydliga skillnader dem emellan. När du söker efter den perfekt friterade potatisen måste du fråga dig själv vad du vill få ut av den. En spröd, gyllengul crispdröm eller en mastig och mättande potatisbit? Storkök erbjuder sällan pommes frites i världsklass och detsamma gäller för Max, men det gäller att prioritera! Du är på festival och pommesen hos Max står garanterat för det billigaste och mest mättande som går att hitta på WOW-området.

I stället för Travis Scott – eftersom det här är en burgare som utger sig för att vara hård och stark men i själva verket inte smakar nästan någonting.

Rikards kommentar: I hopp om tacosmak eller en kryddig guacamole var detta den första av de nya Max-burgarna som jag satte tänderna i när de lanserades. Många lär i mina fotspår ha gått i samma fälla. Till min stora besvikelse smakar den varken starkt eller särskilt gott, inte för att den är äcklig heller. Det är bara en tom burgare som varken lever upp till att vara crispy eller smaka mexican.

Silvias kommentar: På många sätt en meningslös burgare att lansera, eftersom den smakar typ exakt likadant som Greenburgaren. Och då mitt namn är Silvia Greene väljer jag givetvis den senare!

I stället för The Kills – eftersom det här är en burgare som bara lever kvar på gamla meriter.

Rikards kommentar: Innan Max lanserade flera nya vegetariska alternativ så var Greenburgaren deras enda. Den är bättre än alternativen på McDonalds och Burger King, men numera har den tappat allt sitt existensberättigande. En blek smak på själva burgaren, som åtminstone vägs upp av en god sås och mycket grönsaker.

Magnus kommentar: Man tar en tugga, funderar vad det är. Tar två tuggor till och känner mest ”finns det inget roligare på menyn?”. Svaret är enkelt – det finns betydligt roligare saker. The Kills fanns på affischen, men det fanns mycket riktigt betydligt roligare bokningar.

I stället för The Avalanches – eftersom det här är en burgare som samplar olika matkulturer och skapar någonting himmelskt utav dem.

Johannas kommentar: Varje tugga av den här burgaren är ett äkta halleloumi-moment – osten är god nog att ätas för sig själv, men med briochebröd, dressing och en rejäl dos rödlök går den upp en nivå. Det enda som skulle göra den bättre är en extra halloumiskiva, vilket man under ett vanligt restaurangbesök hinner specialbeställa när man inte springer mellan alla spelningar. Halloumignissel är en värdig ersättare för The Avalanches, och Max är rätt scen.

Filips kommentar: Halloumiburgare har varit en grej ett tag nu, men aldrig har den cypriotiska osten gjort sig så bra mellan två bröd som under Dr. Max regi. Den prassliga ytan och det syrliga innehållet i osten gör sig perfekt med Max patenterade supersåser, som gemensamt lämnar en vilja efter ytterligare en tugga. Som festivalburgare är den allt man kan önska – tillräckligt stor, går snabbt att få och en dröm i munnen. Livets burgare, här har du den.