ABBA – största låtarna och historien genom tiderna

Det finns svensk musik, och så finns det ABBA. Fyra personer från Stockholm, Jönköping, Västervik och Ballangen i Norge som under ett knappt decennium skrev låtar som fortfarande spelas på bröllop, i mataffärer och på fotbollsläktare över hela världen. Nästan femtio år efter att gruppen slutade turnera är de flesta av deras största hits fortfarande i rullning – inte som museiföremål, utan som musik folk faktiskt lyssnar på.

Men ABBA är också en historia om två äktenskap som sprack mitt under världssuccén, om ett band som aldrig sa att de slutade, och om en comeback som ingen längre trodde på. Här är hela historien – och de största låtarna genom tiderna.

Fyra namn, en akronym – så bildades ABBA

Ingen av de fyra var okänd när ABBA tog form. Björn Ulvaeus sjöng i Hootenanny Singers, ett av 60-talets stora svenska folkmusik- och popband. Benny Andersson spelade klaviatur i Hep Stars, Sveriges svar på the Beatles i fråga om tonårshysteri. Agnetha Fältskog hade redan en soloetta i bagaget som tonåring. Anni-Frid ”Frida” Lyngstad hade vunnit en talangtävling och sjungit sig fram genom dansband och jazzorkestrar.

Björn och Benny började skriva låtar tillsammans redan 1966, och paren bildades snabbt: Björn och Agnetha gifte sig 1971, Benny och Frida var ett par sedan slutet av 60-talet. Den första gemensamma inspelningen som fyra kom 1972 med ”People Need Love”, utgiven under det otympliga namnet Björn & Benny, Agnetha & Anni-Frid. Först några år senare fastnade akronymen som byggdes av deras fyra förnamn: ABBA.

Runt gruppen fanns två personer som är omöjliga att prata bort. Manager och textförfattare Stig ”Stikkan” Anderson, som bland annat var med och formade ”Waterloo” och som senare grundade Polarpriset, och ljudteknikern Michael B. Tretow, vars lager-på-lager-teknik i studion gav ABBA det där kompakta, glittrande ljudet som ingen annan riktigt lyckades kopiera.

”Ring Ring” – nästan, men inte riktigt

1973 ställde gruppen upp i Melodifestivalen med ”Ring Ring”. Den kom trea. Låten blev en hit i Sverige och delar av Europa ändå, men den svenska juryn ville något annat, och ABBA fick vänta ett år på sin chans.

Det året blev avgörande. Björn och Benny hade förstått något viktigt: europeisk schlagerpop kunde kombineras med amerikansk rock’n’roll-energi utan att låta löjlig. Nästa gång kom de tillbaka med en låt som lät som ingenting annat i tävlingen.

”Waterloo” 1974 – kvällen då allt förändrades

Den 6 april 1974 stod fyra svenskar i glittrande scenkläder på scenen i Brighton och sjöng om Napoleons nederlag som en metafor för att kapitulera inför kärleken. ”Waterloo” vann Eurovision Song Contest och blev Sveriges allra första seger i tävlingen.

Det som gjorde ”Waterloo” speciell var inte bara refrängen. Det var tempot, saxofonen, den lätt Wizzard- och Phil Spector-doftande produktionen och det faktum att den lät som en hitsingel snarare än ett tävlingsbidrag. Låten gick upp på förstaplatsen i Storbritannien och blev ABBA:s första riktiga internationella genombrott. Långt senare, i en jubileumsomröstning 2005, utsågs den till den bästa låten i Eurovisions historia.

Vill du läsa mer om Sveriges framgångar i tävlingen finns hela historien i vår guide till svenska Eurovision-vinnare genom tiderna.

”SOS” och ”Mamma Mia” – beviset på att det inte var en tillfällighet

Eurovisionvinnare har en tendens att försvinna året därpå. ABBA gjorde tvärtom. Efter en trög period 1974–75, där uppföljarsinglarna inte alls sålde som ”Waterloo”, kom albumet ABBA 1975 med två låtar som förändrade allt.

”SOS” är fortfarande ett av gruppens mest imponerande stycken hantverk: en melankolisk vers i moll som exploderar i en refräng i dur, med ett pianoriff som hörs på en sekund. John Lennon lär ha hört den och gillat den, och Pete Townshend i the Who har kallat den en av de bästa poplåtar som skrivits.

”Mamma Mia” blev sedan gruppens stora genombrott i Australien, ett land som mer eller mindre gick i ABBA-feber under andra halvan av 70-talet. Låten fick ett andra liv årtionden senare när den gav namn åt musikalen som skulle introducera ABBA för en helt ny generation.

”Dancing Queen” – låten som aldrig tar slut

Om man ska välja en enda ABBA-låt är valet enkelt. ”Dancing Queen” släpptes 1976 på albumet Arrival och är gruppens mest spelade låt, den enda som nådde förstaplatsen på den amerikanska Billboardlistan, och den som fortfarande får folk i alla åldrar att resa sig från stolarna.

I Sverige har den dessutom en särskild plats i minnet. Kvällen före kung Carl XVI Gustafs och Silvias bröllop, den 18 juni 1976, framförde ABBA låten på en gala på Kungliga Operan i Stockholm – med drottningtemat riktat rakt mot bruden. Det blev den svenska publikens första möte med låten, och en av de mest omspelade tv-sekvenserna i svensk populärkulturhistoria.

Musikaliskt är den en märkvärdig konstruktion: ett discokomp som egentligen ligger snubblande nära en långsam vals i känslan, ett pianoanslag som är omöjligt att förväxla, och en refräng där Agnetha och Frida ligger tätt i stämmor. Det är enkelt, och det är samtidigt exakt rätt.

”Fernando” och ”Chiquitita” – ABBA erövrar världen

Vid sidan av discolåtarna fanns en helt annan ABBA: den med akustiska gitarrer, panflöjter och texter om revolutioner och trösterika systrar. ”Fernando” spelades ursprungligen in av Frida på svenska 1975 och kom året därpå i engelsk version. Den blev en av gruppens mest sålda singlar någonsin och en fullkomlig folkstorm i Australien.

”Chiquitita” från 1979 hör till samma familj. Den framfördes första gången på Music for UNICEF-galan i New York i januari 1979, och ABBA skänkte låtens royalties till UNICEF – ett löfte som visade sig gälla i decennier framåt. I stora delar av Latinamerika är ”Chiquitita” än idag den mest älskade ABBA-låten av alla, inte minst i den spanskspråkiga versionen.

Skilsmässorna och ”The Winner Takes It All”

Här blir historien komplicerad. Björn och Agnetha skildes 1980. Benny och Frida, som gift sig 1978, skildes 1981. Under några år bestod alltså världens mest solsken- och glitterassocierade popgrupp av två par som höll på att gå isär, samtidigt som de stod i samma studio och sjöng varandras texter.

Resultatet blev gruppens musikaliskt mognaste period. ”The Winner Takes It All” från Super Trouper (1980) är höjdpunkten: en text av Björn, sjungen av Agnetha, om att förlora allt och ändå behöva vara artig om det. Björn har själv sagt att låten inte är en dokumentär över deras skilsmässa, men få lyssnare har lyckats höra den utan att tänka på den. Agnethas sång i sista versen är fortfarande något av det bästa som spelats in på svensk mark.

”The Visitors” – mörkret innan tystnaden

Sista albumet från den klassiska eran, The Visitors (1981), är den ABBA-skiva som färre känner till och fler borde höra. Syntarna har tagit över, texterna handlar om kalla krigets övervakning, om att bli äldre, om vänskap som tar slut. ”One of Us” blev den stora singeln – en till synes glad låt om att vara den som ligger vaken och ångrar sig.

1982 gjorde de fyra sina sista framträdanden tillsammans. Någon presskonferens där de meddelade att ABBA var slut hölls aldrig. De tog bara paus. Den pausen blev nästan fyrtio år lång.

Vad hände sedan? Solokarriärer, Chess och Mamma Mia!

De fyra gick åt olika håll. Frida gav ut Something’s Going On 1982, producerad av Phil Collins, med titelspåret som en internationell hit. Agnetha släppte Wrap Your Arms Around Me 1983 och drog sig sedan gradvis undan offentligheten. Björn och Benny gick vidare till musikteatern och skrev tillsammans med Tim Rice musikalen Chess (1984), och senare Kristina från Duvemåla med Lars Rudolfssons regi – ett verk som många i Sverige rankar högre än allt annat de gjort.

Under tiden hände något oväntat med katalogen. Samlingsalbumet ABBA Gold (1992) sålde i en omfattning som ingen hade räknat med, och australiska filmer som Muriels bröllop och Priscilla – öknens drottning placerade låtarna i ett nytt, mer ironifritt sammanhang. När musikalen Mamma Mia! hade premiär i London 1999 var cirkeln sluten. Filmen 2008 med Meryl Streep och uppföljaren 2018 gjorde resten.

”Voyage” 2021 – när ABBA kom tillbaka på riktigt

I september 2021 kom beskedet som ryktats om i decennier utan att någonsin bli sant: ABBA hade spelat in ett nytt album. Voyage släpptes den 5 november 2021, deras första studioalbum på fyrtio år, och det lät – på gott och ont – exakt som ABBA. ”Don’t Shut Me Down” och ”I Still Have Faith in You” blev de mest omtalade spåren, båda med den där märkliga blandningen av glädje och sorg som gruppen alltid varit bäst på.

I maj 2022 öppnade dessutom ABBA Voyage i London, en konsertshow där gruppen framträder som digitala avatarer inspelade genom rörelsefångst – ”ABBAtarer” i folkmun – tillsammans med ett liveband. Ingen av de fyra står på scen, och ändå har showen blivit en av Londons mest sedda musikupplevelser.

Erkännandena har hunnit ikapp. ABBA valdes in i Rock and Roll Hall of Fame 2010, ABBA The Museum öppnade i Stockholm 2013, och i maj 2024 – på dagen 50 år efter Eurovision-segern – fick alla fyra ta emot Kungliga Vasaorden av kung Carl XVI Gustaf. Det var första gången på nästan ett halvsekel som svenska medborgare tilldelades utmärkelsen.

ABBA:s största låtar genom tiderna

Att rangordna ABBA är omöjligt och därför roligt. Här är de låtar som oftast hamnar högst – i lyssnarsiffror, i listplaceringar och i folks hjärtan:

• Dancing Queen (1976) – gruppens mest spelade låt, och det med råge.
• The Winner Takes It All (1980) – den vackraste och sorgligaste.
• Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight) (1979) – riffet som Madonna lånade till ”Hung Up”.
• Mamma Mia (1975) – marimban, klapporna och en refräng ingen glömmer.
• Waterloo (1974) – där allting började.
• Lay All Your Love on Me (1980) – ABBA som nästan gör synthpop.
• SOS (1975) – kanske det finaste hantverket av alla.
• Knowing Me, Knowing You (1976) – skilsmässopop innan skilsmässorna.
• Fernando (1976) – en av världens mest sålda singlar.
• Chiquitita (1979) – Latinamerikas favorit, och UNICEF:s.
• Super Trouper (1980) – om ensamheten bakom strålkastarna.
• Thank You for the Music (1977) – gruppens egen slutvinjett.

Varför håller ABBA fortfarande?

Det enklaste svaret är låtskrivandet. Björn och Benny byggde sina melodier på en europeisk tradition – schlager, folkvisa, till och med kyrkomusik – och klädde dem i amerikansk produktion. Resultatet blev något som fungerar lika bra på ett dansgolv som på en akustisk gitarr i ett kök.

Det andra svaret är sångerskorna. Agnethas ljusa, sårbara ton och Fridas mörkare, kraftfullare register skapar tillsammans ett tredje ljud som är omöjligt att härma. Lägg till Michael B. Tretows lager av dubblerade stämmor och du har en klang som identifieras på under en sekund.

Det tredje svaret är kanske det viktigaste: ABBA:s gladaste låtar är nästan alltid ledsna. Under discokompet ligger ett svårmod som gör att musiken tål att lyssnas på i femtio år utan att bli tunn. Det är samma sak som gör mycket av svensk 70-talsmusik så beständig, och som gör ABBA till självskrivna namn i vilken lista över kända svenska artister genom tiderna som helst.

Vanliga frågor

Vad står ABBA för?

ABBA är en akronym av medlemmarnas förnamn: Agnetha Fältskog, Björn Ulvaeus, Benny Andersson och Anni-Frid Lyngstad. Namnet användes till en början informellt innan det blev officiellt i mitten av 70-talet.

Vilken är ABBA:s mest spelade låt?

”Dancing Queen” från 1976. Den är gruppens största hit i praktiskt taget varje mätning – streaming, radiospelningar och listplaceringar – och är den enda ABBA-låten som nått förstaplatsen på den amerikanska Billboard Hot 100.

Varför splittrades ABBA?

Något formellt avsked kom aldrig. Efter The Visitors 1981 och de sista framträdandena 1982 tog gruppen en paus som blev permanent. Båda paren inom gruppen hade skilt sig, Björn och Benny drogs alltmer mot musikteatern och Agnetha och Frida ville göra egna skivor.

Har ABBA gjort comeback?

Ja. Albumet Voyage släpptes i november 2021 och var gruppens första på fyrtio år. Sedan maj 2022 spelas dessutom konsertshowen ABBA Voyage i London, där de fyra framträder som digitala avatarer tillsammans med ett liveband. Någon fysisk turné har de däremot inte gjort.

Ett arv som inte verkar ta slut

ABBA fanns som aktivt band i ungefär tio år. Under den tiden skrev de en katalog som har överlevt discons död, punkens förakt, ironins årtionden och streamingens omvälvning – och som varje sommar hittar en ny generation som upptäcker att ”Dancing Queen” faktiskt är lika bra som alla sagt.

Det är inte många band som klarar det. Det är kanske därför de fyra till slut fick sina ordnar av kungen, femtio år efter att de stod på en scen i Brighton och sjöng om Napoleon.