Melodifestivalens historia – från Augustin 1959 till Loreen

En lördagskväll i februari sitter halva Sverige framför samma tv-program. Nedräkning, lysande scengolv, en refräng som alla kan efter tre lyssningar, och i soffan har någon plötsligt bestämda åsikter om nyckelbyten och sceneri. Melodifestivalen är mer än en musiktävling. Den är ett kollektivt minne, ett arkiv över hur vi klätt oss, sjungit och känt i över sextio år.

Herreys guldskor, Carola i stormvinden, Tommy Körberg som sjunger om en stad i ljus. Här går vi igenom Melodifestivalen genom tiderna, från den blygsamma schlagertävlingen i Cirkus 1959 och framåt. Musiken ligger inbäddad direkt i artikeln, så lyssna gärna medan du läser.

Stora Schlagertävlingen 1959

Sveriges väg in i Eurovision började utan publikröster och utan glitterkanoner. Den 29 januari 1959 arrangerade Sveriges Radio-TV sin första offentliga uttagning i Cirkus i Stockholm, under namnet Säg det med musik: Stora Schlagertävlingen. Åtta låtar tävlade. Vinnaren utsågs av fyra expertjuryer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå, ingen telefon och ingen app, bara musikkunniga personer i fyra städer.

Segern gick till ”Augustin”, skriven av Åke Gerhard och Bo Harry Sandin och framförd av Siw Malmkvist. Sedan följer en av tävlingshistoriens märkligaste fotnoter. Arrangören hade i förväg bestämt att Brita Borg skulle sjunga den svenska låten i Eurovisionfinalen i Cannes, så Siw Malmkvist vann uttagningen men fick stanna hemma. I Cannes slutade ”Augustin” på en delad niondeplats.

Namnet vi använder i dag dröjde. Begreppet ”Melodifestival” introducerades 1967, och programmet döptes officiellt om till Melodifestivalen först 2002. Dessförinnan hade namnet bara använts officiellt en enda gång, 1997.

1974: ABBA och ”Waterloo”

Ska ett enskilt år pekas ut som vattendelare är det 1974. ABBA vann den svenska uttagningen med ”Waterloo” och tog sedan hem hela Eurovision Song Contest i Brighton. Det var Sveriges första seger i tävlingen, och den förändrade både ABBA:s och Sveriges musikaliska självbild.

”Waterloo” var allt annat än försiktig: glam, saxofon, glittriga scenkläder och en refräng byggd för att fastna på en sekund. Låten blev startskottet för ett svenskt exportunder som fortfarande pågår. Den bevisade också att Melodifestivalen kunde fungera som språngbräda ut i världen, snarare än enbart tv-underhållning för hemmapubliken. Hela berättelsen om bandet finns i vår guide till ABBA:s största låtar genom tiderna.

Alternativfestivalen och året Sverige uteblev

Framgången hade en baksida. När Sverige arrangerade Eurovision i Stockholm 1975 möttes tävlingen av kraftiga protester från musikrörelsen. Den 17-22 mars 1975 hölls Alternativfestivalen under parollen kamp mot kulturens kommersialisering. Omkring 950 musiker deltog, publiken översteg 12 000 personer, och på lördagen den 22 mars, samma dag som Eurovisionsändningen, demonstrerade cirka 5 000 personer mot tävlingen.

Kritiken fick följder. Protesterna från vänsterrörelsen vägde tungt, och Sveriges Radios ekonomi hade tagit hård stryk av att arrangera Europafinalen. Delvis av oro för att vinna igen och tvingas stå värd på nytt valde Sverige att hoppa över Eurovision 1976. Det glöms lätt i dag, när tävlingen framstår som en självklar svensk institution, men det fanns en tid när den var politiskt sprängstoff.

Carola vinner tre gånger

Ingen artist är så sammanvävd med tävlingens historia som Carola. Hon var sexton år när hon vann 1983 med ”Främling”, ett genombrott så explosivt att albumet med samma namn blev en av de mest sålda svenska skivorna någonsin. I Eurovision slutade hon trea, men hemma i Sverige var saken avgjord. En ny stjärna var född.

1991 kom krönet. ”Fångad av en stormvind” vann uttagningen och sedan Eurovision i Rom, Sveriges tredje seger. Låten hör fortfarande till de mest omedelbart identifierbara svenska schlagerlåtarna, med vindmaskin, trummor och ett nästan trotsigt anslag. 2006 vann hon igen med ”Evighet” och nådde därmed tre segrar i den svenska uttagningen, ett rekord hon delar med Marie Bergman. Som soloartist står hon ensam i toppen.

Herreys och guldskorna

1984 vann bröderna i Herreys med ”Diggi-Loo Diggi-Ley” och tog sedan hem Eurovision i Luxemburg, Sveriges andra seger i tävlingen. Det som blev odödligt var ändå guldskorna. Tre bröder, tre par guldskor, en text som knappt betyder något och en melodi som vägrar lämna huvudet.

Låten vann varken på djup eller poetisk tyngd. Den vann på ren, oemotståndlig glädje, och den formeln har fungerat om och om igen genom decennierna. Hur den glädjen hänger ihop med en hel genre går att läsa om i vår guide till schlager.

Tommy Körberg och ”Stad i ljus”

Mot glittret står Tommy Körberg. Han hade varit med redan 1969 med ”Judy, min vän”, men det är 1988 och ”Stad i ljus” som lever kvar. Någon schlager i traditionell mening är det inte. Låten är storslagen och melankolisk, byggd kring en röst som inte behöver några effekter för att fylla en arena.

”Stad i ljus” visade att tävlingen rymmer mer än fyra minuters fest. Den kan också bära en ballad som människor tar med sig genom livet, sjunger på begravningar och minns långt efter att poängen glömts bort. Placeringen i Eurovision blev blygsam, men i Sverige blev låten en av de mest bestående i hela tävlingens historia.

Charlotte Nilsson avslutar 90-talet med seger

1999 vann Charlotte Nilsson med ”Tusen och en natt” och tog sedan hem Eurovision i Jerusalem med den engelska versionen ”Take Me to Your Heaven”. Låten var medvetet retro, med ett sväng som pekade rakt tillbaka mot 70-talets ABBA-arv, och det fungerade. Sveriges fjärde seger var ett faktum.

Under namnet Charlotte Perrelli vann hon den svenska uttagningen en andra gång 2008 med ”Hero”, vilket gör henne till en av få artister som tagit sig hela vägen i två olika epoker av tävlingen. Listan över svenska triumfer i Europafinalen finns i vår översikt över svenska Eurovision-vinnare genom tiderna.

Loreen: från ”Euphoria” till ”Tattoo”

Loreens berättelse börjar med ett nederlag. 2011 ställde hon upp med ”My Heart Is Refusing Me” och gick inte hela vägen. Året därpå återvände hon med ”Euphoria”, vann uttagningen och krossade sedan konkurrensen i Eurovision i Baku med 372 poäng, ett rekord när det sattes. Koreografin med snön, den barfota dansen och den lågmälda intensiteten blev ett helt nytt slags svenskt vinnarrecept.

2023 gjorde hon det ingen svensk gjort tidigare. ”Tattoo” vann den svenska uttagningen och därefter Eurovision i Liverpool, vilket gav Sverige sin sjunde seger och gjorde Loreen till den första kvinnan någonsin som vunnit tävlingen två gånger. Elva år mellan segrarna, två helt olika uttryck, samma envishet.

Låtarna som förlorade men stannade kvar

Segrarna är inte alltid de låtar vi minns bäst. 1986 kom Lena Philipsson med ”Kärleken är evig”, skriven av Torgny Söderberg med text av Per Gessle. Hon slutade tvåa med 42 poäng och fick sitt stora genombrott. Låten har överlevt alla vinnare från samma decennium och är i dag en självklar del av den svenska sångskatten. Revanschen kom 2004, när hon vann hela tävlingen med ”Det gör ont”.

Hon är inte ensam. Sanna Nielsen tävlade gång på gång och skapade klassiker långt innan hon till slut vann 2014 med ”Undo”; ”Empty Room” från 2008 är fortfarande en favorit hos många som inte minns vem som vann det året. Måns Zelmerlöw kom trea 2007 med ”Cara Mia” innan han åtta år senare vann både uttagningen och Eurovision med ”Heroes”.

Poängtavlan är tillfällig. En bra refräng lever vidare.

Från en kväll till en folkfest

Under de första decennierna var upplägget enkelt: en kväll, en jury, en vinnare. Det stora skiftet kom 2002, när tävlingen delades upp i fyra deltävlingar, en uppsamlingsomgång och en final, och festivalen gav sig ut på turné för första gången. Ett format med deltävlingar hade då inte använts sedan 1971.

Uppsamlingsheatet har funnits varje år sedan 2002, men namnet dröjde. Första året hette det ”Vinnarnas val”, 2003 ”Tittarnas val”, och beteckningen ”Andra chansen” introducerades 2004. Det är omgången där utslagna låtar möts i dueller och får en sista möjlighet att nå finalen, och den har genom åren bjudit på flera av tävlingens mest oväntade vändningar.

Turnémodellen förvandlade tävlingen från tv-program till nationell händelse, med arenor runt om i landet, hela familjer på plats och en final som år efter år hör till Sveriges mest sedda tv-sändningar. Den svenska musikhistorien har utvecklats parallellt, och den som vill följa den kan börja med svensk 70-talsmusik.

Rekord och kuriosa

• Flest segrar i den svenska uttagningen: Carola och Marie Bergman med tre var.
• Sveriges Eurovisionsegrar: sju stycken, 1974 (ABBA), 1984 (Herreys), 1991 (Carola), 1999 (Charlotte Nilsson), 2012 (Loreen), 2015 (Måns Zelmerlöw) och 2023 (Loreen).
• Enda svensk med två Eurovisionsegrar: Loreen, som också blev den första kvinnan i världen att lyckas med det.
• Poängrekord vid sin tid: ”Euphoria” med 372 poäng i Baku 2012.
• Vinnaren som inte fick sjunga: Siw Malmkvist vann 1959 med ”Augustin”, men Brita Borg framförde låten i Eurovision.
• Året Sverige stod utanför: 1976, efter protester och en ansträngd radioekonomi.

Vanliga frågor

När startade Melodifestivalen?

Den första offentliga svenska uttagningen hölls den 29 januari 1959 i Cirkus i Stockholm, under namnet Säg det med musik: Stora Schlagertävlingen. Begreppet ”Melodifestival” introducerades 1967, och det nuvarande namnet blev officiellt 2002.

Vem har vunnit Melodifestivalen flest gånger?

Carola och Marie Bergman delar rekordet med tre segrar var. Carola vann 1983 med ”Främling”, 1991 med ”Fångad av en stormvind” och 2006 med ”Evighet”, vilket gör henne till tävlingens mest framgångsrika soloartist.

Hur många gånger har Sverige vunnit Eurovision?

Sju gånger: 1974, 1984, 1991, 1999, 2012, 2015 och 2023. Loreen står bakom två av segrarna, med ”Euphoria” och ”Tattoo”.

Vad är Andra chansen?

Uppsamlingsomgången där låtar som inte gick direkt vidare från deltävlingarna får en sista möjlighet att ta sig till finalen. Omgången har funnits sedan 2002 men fick sitt nuvarande namn först 2004.

Varför Mello består

Melodifestivalen har varit högtidlig och fånig, politiskt kontroversiell och helt harmlös, tv-tävling och turnerande folkfest. Den har överlevt protestmarscher, formatändringar, juryreformer och en hel radda musikaliska trender som kom och gick. Ändå står den kvar år efter år, som en av få saker som fortfarande får ett helt land att titta på samma sak samtidigt.

Musiken är förmodligen inte huvudsaken. Det handlar om var vi satt när Herreys sparkade fram guldskorna, vem vi satt med när Carola mötte stormvinden och vem som tyckte vad i soffan. Låtarna är krokarna. Minnena är det som hänger där.