Markus Krunegård – Way Out West, 11/8 – 2018 Dagsljus kan vara en av de mest oförlåtande faktorerna i festivalsammanhang. Det krävs nästan ett visst mått av mörker för att få gårdagens dåsighet att försvinna – något som triggar igång viljan att faktiskt ta sig i kragen och gå på spelningar istället för att dricka öl på gräsmattan eller gå på rundvandring i sponsorbåsen…. av Jonathan Bonn
6LACK – Way Out West, 10/8 – 2018 Förutom att Ricardo Valentine, bättre känd som 6LACK, besitter en av samtidens mest silkeslena R&B-röster så har han en makalös känsla för kontraster. Innan publiken är helt och hållet redo att djupdyka i de iskalla och depressiva ljudlandskapen behövs lite uppvärmning för att inte komma ut emotionellt förkrossade, så först av allt möts vi av… av John Jonsén
Lykke Li – Way Out West, 11/8 – 2018 På sin senaste platta har Lykke Li återskapat sig själv. De tidigare verkens melankoli finns kvar, men med en glansigare finish. När sångerskan kliver på den största scenen på Way Out West är även hon själv skimrande och scenkostymen glittrar i strålkastarljusen. Det står klart redan på en gång att en av Sveriges mest lysande… av Freja Wehrling
Jonathan Johansson & ViVii – Way Out West, 10/8 – 2018 När vädrets makter hotade att blåsa bort hela Slottskogen blev fredagens WOW-insläpp uppskjutet till 14:00. Oturligt nog hade Jonathan Johansson och duon ViVii tilldelats en plats på Höjden 12:30, så spelningen befann sig i limbo tills arrangörerna lyckades trolla fram en tid i Annedalskyrkan samma kväll. Kanske var det en ödets nyck – en kvällsspelning… av Jonathan Bonn
Moses Sumney – Way Out West, 10/8 – 2018 Moses Sumney har inte de idealiska förutsättningarna när han äntrar scenen till Pustervik. Som ofta på Stay Out West-spelningarna är utrymmet extra stimmigt och snacket från baren läcker till resten av lokalen. Instrumenten skimrar igång med bakgrundsljuden på samma ljudnivå som tidigare. Moses kompromissar inte – innan han tar ton hyssjar han lugnande till publiken,… av Johanna Eliasson
Lily Allen – Way Out West, 10/8 – 2018 Under en rätt så mulen himmel står Lily Allen och sjunger ”Sun is in the sky / Oh why oh why would I wanna be anywhere else?”. På Azaleas scen river hon nämligen av sin gamla låt LDN till att börja med, och kickar därmed igång sin spelning på Way Out West till ett hav… av Sofia Rönnkvist
M.I.A. – Way Out West, 10/8 – 2018 Kendrick Lamar kunde nog inte ha bett om än bättre uppvärmare än M.I.A. Med akter som Fricky, Lily Allen och Fever Ray under dagen har fredagens tema visat sig vara fest, fest och återigen fest. Men frågan är om någon ens kan matchar rapstjärnan och aktivisten, som med sin gulprydda scen, sina dansare och DJ… av Nikolas Berndt
Alex Cameron – Way Out West, 10/8 – 2018 ”Post-irony (from Latin post (after) and Ancient Greek εἰρωνεία eirōneía, meaning dissimulation (or feigned ignorance)) is a term used to connote a state in which earnest and ironic intents become muddled.” Källa: Wikipedia. Detta är stämningen ikväll. Som att säga ”jag älskar dig” i ett skämtsamt tonfall men ändå uppriktigt mena det. Redan innan spelningen… av Erik Blohmé
Fricky – Way Out West, 10/8 – 2018 Några minuter in i Frickys schemalagda tid känns det som ett oundvikligt faktum att hans Way Out West-framträdande är hans viktigaste hittills. Han ska följa upp den eminente Timbuktu, men som spelar långt över sina 70 minuter och tvingar Fricky med tillhörande Random Bastards-medlemmar att försöka soundchecka medan skånska och bas från Flamingo-scenen överröstar. När… av John Jonsén
Kendrick Lamar – Way Out West, 10/8 – 2018 Det första som möter publiken på Flamingoscenen ikväll är ett av de många sketchartade filmklipp som återkommer under spelningen, där Kendrick Lamar antar superhjälterollen Kung Fu-Kenny. Det är tydligt att han vill ha lättsam stämning, vilket är ett klokt val med tanke på att en arenapublik sällan är mogen för experimentella jazzutflykter eller konceptuella upplägg…. av Erik Blohmé
King Gizzard & the Lizard Wizard – Way Out West, 10/8 – 2018 När det australiensiska sjumannabandet kliver upp på scenen är det som att de utlöser någon slags laddning som befinner sig där. Med en slags aura av nekromantik gör de tydligt från första sekund att det inte är någon solskenspromenad det här. Frontmannen Stu Mackinizie har på sig en Metallica-tröja och denna inspiration gör sig tydlig… av Freja Wehrling
Grizzly Bear – Way Out West – 9/8, 2018 Förra året återvände Grizzly Bear för att visa varför de är indierocksvärldens mest intressanta och färgstarka band. Painted Ruins var inte bara ett nytt steg i bandets intrikata och komplexa arrangemang, utan även en vikning mot genrer och stilar de tidigare aldrig utforskat – psykrocken och de iskalla syntljudlandskapen. Det var ett album som påvisade… av Nikolas Berndt