Angel Haze – Popaganda, 28/8 – 2015 Angel Haze, eller Raee’n Roes Wilson, som hen egentligen heter skulle som bekant egentligen ha spelat på Bråvallafestivalen i sommar. Efter att ha påstått att SAS skulle ha avbokat hens flygbiljetter 40 minuter innan avgång ledde det till en rad arga tweets mot det skandinaviska flygbolaget. Inför gårdagens spelning kunde dock den orolige läsa att… av Filip Hiltmann
Robyn & La Bagatelle Magique – Popaganda, 28/8 – 2015 Det är någonting med Robyn som inte riktigt går att sätta fingret på. Hon är så perfekt tidsenlig varje gång hon släpper nytt, vare sig det är en egen fullängdare eller en samarbets-EP, och Robyn & La Bagatelle Magiques EP Love Is Free är inget undantag. Men till skillnad från hennes tidigare släpp, som alla… av Olivia Nordell
Natalie Prass – Flow Festival, 16/8 – 2015 Albumartisten Natalie Prass har en otroligt graciös aura i kring sig. På den självbetitlade debutskivan, som producerades av Matthew E. White, förvandlas hennes enkla singer/songwritergrund till ambitiös storbandspop med hjälp av en 21 personer stark orkester. Hela albumet är byggt kring den, och resultatet blir storslagna men intima kärlekslåtar som luktar 30-tal och samtidigt känns… av Noa Söderberg
Kairon; IRSE! – Flow Festival 16/8 – 2015 Kairon; IRSE! är ett finskt rockband med grunderna i shoegaze, krautrock och postrock. Minus nationaliteten är det en beskrivning som blivit total vardagsmat år 2015; shoegaze är på väg att bli stelnad genremusik, postrock har på många sätt redan blivit det. Men låt inte dessa fyra herrar passera dig obemärkt förbi på samma sätt som… av Noa Söderberg
Ought – Way Out West, 15/8 – 2015 I Slottsskogen har 90-talets shoegazegiganter Ride fått i uppgift att stänga Way Out West-året, tillsammans med de alltid lika intensiva beslutsprocesserna inför nattens klubbspelningar. Att efter ett par låtar lämna festivalområdet för en säkrad plats på Pustervik blir inte bara ett anti-nostalgiskt ställningstagande, utan visar sig också vara festivalens mest motiverade val. Kanadensiska kvartetten Ought går på… av Nike Rydberg
Todd Terje and the Olsens – Way Out West, 15/8 – 2015 Att Way Out West satsar på ekologiskt tänkande och miljövänliga ideologier kan ingen av festivalens besökare ha undgått, speciellt inte efter diverse debatter och motkampanjer kring det mjölkförbud som satts inne vid området – men oavsett hur mycket havredryck och veganska produkter som sålts är festivalen inte ens i närheten av det organiska framträdandet som… av John Jonsén
Axel Boman – Way Out West, 14/8 – 2015 Det är inte direkt någon hemlighet att Way Out West är den nya Stockholmsveckan. Hornstull gapar tomt den här helgen, och alla dagsfester och mediafolk byter östkust mot västkust. Konceptet med dansant klubbmusik dagstid är ett prövat och träffsäkert koncept, i synnerhet om man som vid Dungen befinner sig i en lummig park som dessutom… av Redaktionen @ Festivalrykten
Tyler, the Creator – Way Out West, 14/8 – 2015 Nog kändes det på tiden att Odd Future upplöstes tidigare i år. Fokus hade för länge sen skiftat från de kreativa aspekterna till färgglada strumpor och Supreme-hoodies. Earl Sweatshirt och Tyler, the Creator står alldeles utmärkt på egna ben och känns ännu fräschare när de inte har en 60 man stark hiphop-grupp att falla tillbaka… av Martin Kørra
Seinabo Sey – Flow Festival, 15/8 – 2015 Flow Festivals mest intressanta scen heter Balloon 360 Stage. Här ringar publiken in artisten genom läktare placerade i en cirkelformation. I mitten står en helt rund scen med en otroligt stor, vit ballong hängandes över sig. Det hela påminner om en begynnande luftballongsfärd, inringad av hundratals exalterade åskådare. Här spelar Seinabo Sey, och det visar… av Noa Söderberg
LA Priest – Way Out West, 13/8 – 2015 Efter den otologiska misshandeln från Kygos fruktansvärda Hawaii-remix av A-has Take On Me var Bananpirens entré som att stå vid pärleportarna, där himlen bestod av de mysiga scenerna och det uppblåsbara donut-leklandet mitt på Frihamnens mark. Det lidande vi genomgått har nu äntligen belönats, men framför allt har vi fått chansen att dansa hejdlöst tills… av John Jonsén
The Julie Ruin – Way Out West, 14/8 – 2015 Långt innan bildandet av The Julie Ruin fanns ett Julie Ruin i obestämd form: Bikini Kill-sångerskan Kathleen Hanna hade just sett sitt band upplösas och tillbringat 1997 på sitt sovrum med en 8-track-bandspelare. Resultatet blev soloalbumet Julie Ruin, där Hanna experimenterade med elektronisk musik medan hon tog sitt feministiska låtskrivande till en mer personlig nivå… av Nike Rydberg
Iceage – Way Out West, 13/8 – 2015 Min enda tidigare liveupplevelse med Iceage var för två år sen, på Roskilde, vid en större scen och med en större publik. Då kändes det lite som att bandet dragit på sig en för stor tröja; att man inte riktigt lyckats fylla ut proportionerna och kunde bära upp förhållandena man tilldelats. Förväntningarna på konserten som… av Martin Kørra