King Gizzard & the Lizard Wizard – Göteborg, 24/2 – 2016 Att se King Gizzard & the Lizard Wizard live känns som en tripp bort från vår likgiltiga 3D-värld och till en mer intressant sådan i 2D. Dina sinnen expanderas inte utan istället koncentreras de. Fokuset ligger enbart på instrumenten och den evigt skiftande ljusshowen, och inte på diverse störmoment som spilld öl eller dina konsertgrannar… av Freja Wehrling
Grimes – Stockholm, 24/2 – 2016 Innan Grimes äntrar scenen för vad som ska bli hennes första Sverigeframträdande på tre år är det opera som dånar ur högtalarna. Den lugna och stundtals sakrala stämningen som musiken inger försvinner tvärt, så fort en av Grimes dansare shakear loss till en förinspelad version av Laughing and Not Being Normal. Strax därefter kommer även… av Filip Hiltmann
Amanda Bergman – Docks Det är ganska lätt att heta Amanda Bergman och släppa soloalbum. Lättare ändå är att göra det i början av 2016, när 2015 blev året då Amason gick från att utöva sin briljans i det dolda, till att bli ett av den svenska indiepopscenens mest hypade och omtyckta band. Utgångsläget är gyllene. Bergman och hennes… av Maja Björsne
Jesu/Sun Kil Moon – Stockholm, 19/2 – 2016 Alla som har följt Mark Kozelek de senaste åren vet att han har blivit mer personlig för varje år som gått. Årets första spår av det visades på Jesu/Sun Kil Moon, det självbetitlade samarbetsalbumet som Kozelek gjorde tillsammans med Justin Broadrick under pseudonymen Jesu. Det är även materialet från det samarbetet som står i centrum… av Filip Hiltmann
Jeff Mills och Malmö SymfoniOrkester – Malmö, 17/2 – 2016 I lobbyn till Malmö Live spelas minimal, men hårt pulserande techno. Åldern på besökarna är varierad, där det är delat mellan äldre sällskap som ser mer intresserade ut av den klassiska komponenten i kvällens arrangemang än den elektroniska, och yngre elektroniska fantaster där åsikten förmodligen är den omvända. Det är egentligen svårt att avgöra vilka… av Hugo Gerlach
Wild Nothing – Life of Pause Varje gång jag tror att jag har cirkulerat in Life of Pause byter den skepnad och samlas till något nytt. Det känns nästan omöjligt att samla in alla nycker, drag och influenser som den lämnar fram för att sammanfatta dem i en liten text. Jack Tatum, Wild Nothings kreatör, har själv sagt att han stävar… av Johanna Eliasson
Postiljonen – Reverie I samband med att Postiljonens debutalbum, Skyer, släpptes sa de i en intervju med Popmani att de vill att deras musik ska passa till landskap, minnen och bilder. ”Om man typ ska åka på en road trip till exempel, och ta med sina friends och så vill man kanske köra ett soundtrack till den resan… av Olivia Nordell
Kanye West – The Life of Pablo Beroende på var du står har Kanye Wests beteenden och mönster kunnat tolkas på olika sätt. Någon har påstått att han är galen, någon att han är genial, någon att han är frispråkig excentriker, någon att han är blyg och ödmjuk. Tänk om alla har, eller har haft, rätt? Att fylla Madison Square Garden till… av Martin Kørra
Animal Collective – Painting With Panda Bear och Avey Tare är de två vokalisterna i Animal Collective, en av samtidens mest inflytelserika psykedeliska popgrupper med ett stort antal fantastiska album i bagaget. Den här gången saknas Josh ”Deakin” Dibb, men Brian ”Geologist” Weitz är som vanligt med. Det finns all anledning att spetsa öronen lite extra: sist denna trio arbetade… av Erik Blohmé
Unge Ferrari – Where’s the Music?, 13/2 – 2016 Den 29 januari i år skulle Skepta ha spelat på Sentrum Scene i Oslo. På grund av ett glömt pass ställde han in samma dag. Ett system för återbetalning upprättades snabbt, men ingen var särskilt intresserad. En av Oslos största klubblokaler förblev utsåld när den istället ägnades helt åt de delar ur Nordens hiphop-elit som var… av Noa Söderberg
Little Jinder – Where’s the Music?, 13/2 – 2016 Ingen E som Little Jinder E. Med lite viljestyrka kan man se henne som en lokal motsvarighet till Grimes – de två 27-åringarna är just nu bäst i världen på att integrera uppväxtårens tuggummipop i modern elektronisk musik. Men där Claire Boucher byggt en hög mur av integritet kring sin person står Jinder fullständigt utblottad… av Nike Rydberg
Katohjärta – Where’s the Music?, 13/2 – 2016 Minns ni 1994 års Kent? Det svettiga, ungdomligt nervösa och oemotståndliga grabbgäng som var förband åt bob hund och spelade på talangtävlingar i Eskilstuna? Jag var knappt född då och har (i skamsen hemlighet) sörjt det många gånger. Fram tills idag. Vår generations motsvarighet har nämligen dykt upp. Katohjärta kliver upp på den lilla teaterscenen,… av Noa Söderberg