Sia – Way Out West, 13/8 – 2016 Att avsluta Way Out West är inte den lättaste av uppgifter. I år har äran gått till Sia, som de senaste fem åren har fått ordentligt med liv i en avsvalnad popkarriär. Hon är känd för att inte direkt vara den bekvämaste av artister att spela live, så den här turnén har hon tagit klivet… av Rikard Berg
Anderson .Paak – Way Out West, 12/8 – 2016 När Brandon Paak Andersons pappa fick sparken från amerikanska flottan efter att ha rökt marijuana gick allt åt helvete väldigt fort. Pappan blev deprimerad, frånvarande och började ta fler och tyngre droger. En dag bestämde han sig för att barnens mamma skulle dö. Hon överlevde, men han hamnade i fängelse och försvann från familjen för… av Noa Söderberg
Massive Attack – Way Out West, 13/8 – 2016 Lugnet har precis lagt sig över Slottsskogen när triphop-pionjärerna från Bristol, Massive Attack, ges tillträde till scenen. Den smått dystopiska stämningen som råder efter två dagars hällregn passar bandets karga och tillbakalagda musik som handen i handsken. Ljudbilden är isande och industriell, kompromisslös utan att någonsin bli högljudd eller skyndas på. Massive Attack gör precis… av Filip Hiltmann
Jamie xx – Way Out West, 13/8 – 2016 I svallvågorna efter In Colours succé kan det inte ha varit lätt för Jamie xx att bestämma hur han ska turnera med sin musik. Han är en fullblods-DJ som grävt ner sig i gammal soul och disco sedan barnsben. Det är hur han lyckas kombinera det intresset med det elektroniska som ligger bakom allt som… av Rikard Berg
The Tallest Man on Earth – Way Out West, 12/8 – 2016 Framför scenen står ett hav av luvor som regnet hänsynslöst strilar ner på, men så skiftar något plötsligt när The Tallest Man on Earth kliver upp på Way Out Wests största scen. Tillsammans med en trumpet som ackompanjemang börjar han framföra sin knakiga, men melodiösa gitarrmusik, och visst tycks regnet försvinna. Publiken bjuds in till en… av Freja Wehrling
The Last Shadow Puppets – Way Out West, 11/8 – 2016 När Alex Turner träder fram på scenen med öppna armar likt Messias skriker den närmsta klungan fans framför honom saker såsom ”I love you”. Komplimangerna och extasen tas emot med sval nonchalans, som att det inte är mer än rätt. Några meter bakom Turner släntrar Miles Kane in och får även han jubel, men inte… av Freja Wehrling
Grace Jones – Way Out West, 12/8 – 2016 Kriget mellan punk och disco var långt och hårt. Den politiskt explicita punkscenen anklagade den samtida discomusiken för att vara urvattnad och blunda för sådant som verkligen var viktigt i samhället. Men medan det är sant att punken växte fram ur en arbetarklass som reste sig, samtidigt som discon snarare föddes i stadsbornas nöjesliv, så… av Rikard Berg
PJ Harvey – Way Out West, 12/8 – 2016 Många av problemen med PJ Harveys senaste album handlade om att det var just ett album. The Hope Six Demolition Projects politiska ambitioner svalde allt i sin väg och när dess liveframförda spår fördes över till inspelningar gick mycket av energin förlorad. Spelningen på Way Out West visar däremot upp dem som de var tänkta… av Nike Rydberg
Aurora – Way Out West, 12/8 – 2016 Aurora är ett slags förkroppsligande av skandinavisk naturestetik – från hennes elektropop, som bär spår av folkmusik från en svunnen tid och storslagna naturmotiv som utan kulturkrockar fogas in i en modern skrud, till detaljer liksom hennes backdrop där en björkskogs spräckliga stammar sträcker sig bort i fjärran. Om Game of Thrones-karaktärerna gjorde electropop skulle… av Johanna Eliasson
Tim Hecker – Way Out West, 12/8 – 2016 Hur låter musik för en intelligentare livsform? Rör den sig i andra banor, har nya beståndsdelar? Ingen kan veta, men om någon nu levande människa ger oss en hint så är det Tim Hecker. Han skapar organiserat ljud som går förbi allt vi lärt oss: inga melodier, rytmer, ljudmattor eller tystnader. Det här är något… av Noa Söderberg
Kamasi Washington – Way Out West, 12/8 – 2016 Jazz brukar överlag generera ett relativt svalt intresse på Way Out West, något som inte går att säga om uppslutningen på Kamasi Washingtons spelning på Linnéscenen. Washington och hans orimligt skickliga band är heller inte din vanliga jazzorkester. Det är betydligt skitigare, mindre fokus på ekvilibrism och en spiritualitet genomsyrar hela tältet – från scen… av Filip Hiltmann
Daughter – Way Out West, 11/8 – 2016 Att stå på en tornande scen över fans vars förväntningar på dig halvt snuddar vid tälttaket är säkert inte enklast i världen. Alla artister hanterar det på olika sätt och det personliga kan vara en stor del av konsertens charm, men det kan också vara precis tvärtom. Daughter hanterar situationen genom att använda sin höga… av Freja Wehrling