Min Stora Sorg – Vår/Sommar -16 Reverbdränkta pianon, svävande syntar, elektroniska beats, warpade vocals, popmusik på gränsen till R&B. Det låter väldigt 2015, med allt vad det innebär. Min Stora Sorg har släppt sin andra fullängdare, och låt oss först konstatera att det finns enstaka ljusglimtar här. Nära dej har ett techno-break som golvar lyssnaren till takten av snyggt cowbellspel, och Anso… av Erik Blohmé
Cheatahs – Mythologies Om du hade lyssnat på Cheatahs utan varken sammanhang eller någon slags information, hade du förmodligen trott att det var ett bortglömt shoegazeband från 90-talets mitt. Eller kanske ett nutida coverband vars repertoar enbart består av Rides mer obskyra låtar. Men, se där har du fel. Det Englandsbaserade bandet är nämligen högaktuella med sitt andra… av Freja Wehrling
Bo Kaspers Orkester – Redo att gå sönder Bo Kaspers Orkester har en hel del i bagaget vid det här laget. 24 år, till exempel. Och en Grammis. Redo att gå sönder är det elfte studioalbumet, vilket märks på bästa möjliga sätt, i ett inneboende lugn och en sinnrik musikalisk trygghet som tillsammans utgör den ryggrad utifrån vilken musiken tillåts växa och knaka…. av Maja Björsne
Mew – Göteborg, 26/10 – 2015 Gulliga giraffer dansar med vanställda människor. Corpsepaintade spöklika gestalter blickar ut över en sprängfylld stjärnhimmel. En bebiskör med påklistrade, identiska ansikten rycker som nickedockor och klappar i takt. Framför dem står ett popband. Mew har ett minst sagt rikt bildspråk. Hela tiden balanserande mellan oskuldsfull gullighet och isande obehag. Ofta båda samtidigt. Ovan nämnda scener… av Noa Söderberg
EL VY – Return to the Moon EL VY är samarbetet mellan Matt Berninger från The National och Brent Knopf från Menomena/Ramona Falls. Tillsammans har de nu snickrat ihop Return to the Moon, och trots att den här typen av indiekreddiga, stjärnspäckade samarbeten brukar falla platt så var det svårt att inte golvas av låtsläppet I’m the Man to Be och därmed… av Erik Blohmé
Raury – All We Need Efter en hyllad debut-EP, Indigo Child, presenteras nu Raurys fullängdsdebut All We Need. Atlanta-sonen har genom sitt genreöverskridande artisteri blivit en bloggfavorit som lyckats bidra med en ny förgrening till den amerikanska hiphopscenen. Albumet ifrågasätter vår samtid och fungerar som en vädjande uppmaning till den nya generationen: vart är vi på väg? Det första man… av Amel Suljevic
Protomartyr – The Agent Intellect Det börjar bli skrämmande hur produktiva dagens postpunkband är. Inte bara lyckas exempelvis Ought och Iceage släppa två fullängdsalbum inom loppet av 24 månader, men att de dessutom upprätthåller en nästan omänsklig nivå av briljans genom materialet känns mer relaterat till legender som Wire och Talking Heads än valfritt samtida band. Medan misstankarna gror om… av John Jonsén
Joanna Newsom – Divers När Joanna Newsom gör något, så gör hon det ordentligt. Förra gången Newsom var i albumsvängen så var det i form av det som hittills ansetts vara hennes magnum opus – den över två timmar långa Have One on Me. Med sin harpa i ena handen och en rad idérika arrangemang i den andra lyckades… av Filip Hiltmann
Seinabo Sey – Pretend Det mest centrala temat i Seinabo Seys debutskiva är hjärtekross och hon redogör smärtsamt träffande för topparna och dalarna i processen att komma över någon som inte besvarar ens känslor. Från förälskestadiet i Poetic med ”I lose my breath for you and I don’t want it back”, desperationen i Words ”All I had, all I… av Olivia Nordell
Korallreven – Stockholm, 18/10 – 2015 Efter två fullgjorda album bestämde sig Korallreven, dreampopduon bestående av Marcus Joons och Daniel Tjäder, att sluta drömma och lägga ner. I samband med detta släpptes en ny låt, och det meddelades att spelningen på Debaser Strand skulle vara den sista. Det är därför något av en begravning vi bevittnar i kväll. Detta till trots… av Filip Hiltmann
Vita Bergen – Disconnection Efter en EP, ett flertal singlar och månader av hype är det äntligen dags för Vita Bergen att släppa sitt debutalbum Disconnection. Men frågan är, kommer detta verkligen tillgodogöra omvärldens behov av den drömska Göteborgsduon? Ja, i alla fall till viss del. Med ett rykte om konserter lika fantastiska som kaotiska försöker William Hellström och… av Freja Wehrling
Beach House – Thank Your Lucky Stars För Beach House-fanet är 2015 ett gyllene år. Depression Cherry, den efterlängtade uppföljaren till nu tre år gamla Bloom, anlände i augusti och vittnade om att duon bromsat när de varit i full fart framåt, tänkt efter och saktat ner. De lämnade sina försök till att låta större och större bakom sig, och gjorde en… av Rikard Berg